lördagen den 24:e september 2011

Instämmer med MUF - vårt parti måste ta ställning mot kvotering...

Än har vi inte en lagstiftning om könskvotering och tur är väl det!

Det finns många som är för kvotering för att inte tala om de rödgröna som lovat införa en lagstiftning om könskvotering om de kommer till makten. De rödgröna är inte de enda som tycker det: 



Jag är emot kvotering och det tror jag nog de flesta känner till vid det här laget.
Det dyker ständigt upp debatter kring kvotering. Det gör att jag gång på gång lyfter ämnet och förmodligen kommer att fortsätta göra det också. Man får inte glömma bort att ännu har vi inte en lagstiftning om könskvotering. Däremot har vi lagar som kvotering strider mot och det finns flertalet domstolar som dömt ut det.


Med kvotering menas att man i förväg viker platser åt en viss grupp och därmed även låter sökande med sämre meriter men ”rätt” bakgrund gå före sökande som har bättre meriter men fel bakgrund.


Jag har tidigare hänvisat till artikeln som Lena Olving skrev förra året efter hon utsågs till Sveriges mäktigaste affärskvinna). Hon skriver även om det nu igen i Aftonbladet, efter debatten än en gång blåst upp.  I den ger hon sin syn på kvotering. Jag tycker fortfarande att hon lyfter upp det på ett utmärkt sätt. Hon ger bra och tydliga argument till varför vi inte ska använda oss av kvotering.


Jag anser att detta gäller oavsett om det är inom bolagsstyrelser, arbetsplatser eller till utbildningar.


"Kvinnor ska inte vara gisslan i en styrelse bara för att jämlikhetssiffror ska justeras, de ska sitta där för att de har kompetens och kan tillföra arbetet något. Kvinnor och män är olika varandra men inte mer olika än vad männen sinsemellan kan vara. Det gäller att hitta kvinnor som är intresserade och det gäller att släppa fram dem. Det är inte alltid männen som sätter käppar i hjulen. Vi är inte särskilt justa mot varandra heller. Tyvärr."


Jämställdhet eller Likabehandling & jämlikhet som jag hellre uttrycker det, innebär för mig lika möjligheter för kvinnor och män. Att de blir bedömda utifrån sina personliga egenskaper och kompetens. Inte sitt kön.


Detta är intressant och inte helt enkelt att tolka eftersom det finns gråzoner i lagstiftningen. Men det som ändå är ett faktum är att det har varit uppe i HD vid flera tillfällen där kvotering dömts ut.


I lagstiftningen är negativ särbehandling förbjuden och positiv särbehandling tillåtet i vissa avseenden. Det som dock är svårt att tolka är vad som skiljer dem åt? Kvotering är en form av särbehandling och diskriminering är när en särbehandling missgynnar någon direkt eller indirekt.

Det är också märkligt att det inte finns en lagstadgad diskrimimineringlag mot kvinnor, men det finns det mot män. En man kan alltså inte bli diskriminerad.

...men vänta nu. Det blir de ju ständigt och förmodligen ännu mer med en lagstiftning som reglerar könsfördelning inom exempelvis bolagsstyrelser.

Jämställdhetsfrågan är många gånger mer komplext än att det bara handlar om en grupp. Orsaken till att jämställdhet måste eftersträvas överallt i vårt samhälle är därför att diskriminering i olika former fått fotfäste. Här handlar det inte om att det är kvinnor som grupp blir utsatta. Utan det är människor oavsett kön som blir det.

Det som jag hoppas och förutsätter är att man så långt det är möjligt, inom såväl arbetsliv som utbildning ger ALLA samma möjlighet att söka arbete och utbildning. Att man inte använder sig av diskriminering för att ”kamma till” statistiken åt varken det ena eller det andra hållet.

Än så länge har vi ingen lagstiftning för könskvotering och så hoppas jag att det förblir!
 Vill man fördjupa sig i lagstiftningar kan man gå in här.

Andra intressanta inlägg i frågan:
http://www.aftonbladet.se/debatt/article13439718.ab

fredagen den 23:e september 2011

Veckans mest lästa blogginlägg...topp 3

Plats nr 1 - Könsstympning - ett livslångt lidande

 (...) "När damen tog upp ett rostigt gammalt rakblad och viftade med det framför dem började hon gråta hysteriskt. Den gamla kvinnan instruerade flickans mamma att hon skulle hålla fast sin dotter med en arm och hålla för hennes mun med den andra. Därefter låste hennes mamma också fast sin dotters små ben med sina så att de spretade åt varsitt håll. Flickans kämpade mot så gott hon kunde." (...)

OBS!
Jag vill betona att innehållet i detta inlägg kan upplevas som obehagligt eftersom det berör ett skrämmande ämne. 

Plats nr 2 - Jämlikhet mellan individer: Ja! Könskamp: Nej!


"Jag brukar lite provokativt säga att jag är antifeminist...Why? 
Jag tror helt enkelt inte på att man kan bekämpa diskriminering genom att använda annan diskriminering." (...)
***
Plats nr 3- Min son bad mig blogga om detta...
Det har blivit mer och mer vanligt med att glajda bland unga här i Karlstad...
"Men om du bara drar ett djupt andetag genom munnen och ett genom näsan, en gång är det ingen fara...Jag har gjort det själv och det är lugnt! Man blir bara skön..."

Är du så stark att du (ditt barn) säger nej till en kompis som frågar dig om du vill pröva något liknande? (...)

Månadens mest lästa inlägg finner du här...
Ha en underbar helg!

onsdagen den 21:e september 2011

Ordförande har ordet: Reflektioner och tankegångar kring dagens nämndsammanträde

Under de närmaste dagarna kommer kunder som är berörda av de verksamheter som är utvalda att läggas ut på upphandling, att få information om detta. Det är totalt 4 gruppbostäder, 4 servicebostäder och 4 dagliga verksamheter. Dessa är uppdelade på 3 positioner.

Socialdemokraterna lade (förvånande nog) fram sina tilläggsyrkanden under sittande nämndsammanträde i dag. Sedan förväntar de sig ett gott samarbete eller debatt kring detta? Då får de dock förbereda oss lite bättre och ha lite mer framförhållning säger jag! Då kanske man gemensamt kan komma fram till eventuella beslut kring det som de vill ha fram. Det hade varit ytterligare en styrka förutom allt annat som vi faktiskt är överens om i denna upphandlingsprocess.

Lite märkligt beteende från deras sida faktiskt. I synnerhet efter de själva sagt till oss om att de vill ha (våra) majoritetens förslag i tid: ”Om vi får det i god tid i stället för på bordet under sittande möte, är det större chans att vi genom diskussioner kan nå fram till en enighet”

Lev som ni lär, säger jag bara…

När det gäller frågan om att vi ska ställa samma krav på rätt till heltid som vi har inom kommunen, på företagen - tycker inte vi i majoriteten att det är rätt. Vi ska inte vara med och styra för mycket hur företag ska sköta sina verksamheter. Vi tror också att vi då begränsar möjligheterna att få hit flera olika företag. (Sedan får man inte glömma bort att nämnden fortfarande är huvudman gällande krav och tillsyn - där borgar vi för varandra.)

Dessutom är det fortfarande en gråzon att kommunen kan ställa detta krav i en upphandling. SKL avråder det. Sedan måste jag säga en gång till: Socialdemokraterna har själva aldrig ställt detta krav trots att de suttit i majoritet i många år - även under tiden man lade ut några av våra äldreboenden på entreprenad.

Meddelandefrihet -  Här tycker jag att det viktigt att man skiljer på kunder och medarbetare. Det är faktiskt så att det redan i dag är lagstadgat om Lex Sara där alla misstankar om missförhållanden för kunden enligt lag ska rapporteras. Vad beträffar meddelar- och yttrandefrihet för entrepenadanställda, håller man på att se över lagstiftningen eftersom den är något ”luddig”. Visst kan det bli så att det blir en lagändring som säger att lagen även ska innefatta entrepenadanställda. Vi vill dock invänta och se vilket resultat det blir eftersom det då förmodligen kommer bli ett helhetsgrepp inom hela kommunen. Läs gärna mer om hur det fungerar i dag här.

Majoriteten i Karlstad värnar om miljön!

Vi ställer givetvis miljökrav i upphandlingen vi anser att miljöfrågorna skall integreras i det dagliga arbetet. Dels genom miljöhänsyn vid inköp dels för att minimera negativ miljöpåverkan.

Vi vill exempelvis inte gå in i detalj och ställa krav på vilka kemikalier som företagen får eller inte får använda i lokalvården. Detta förändras ständig över tid och då riskerar fokus hamna fel. Att man fokuserar på just det kapitlet och inte helheten som vi ändå vill trycka på.

Dessutom är det svårt att ställa andra  krav eftersom ansvaret ligger på fastighetsägaren (kommunen) att uppfylla möjligheterna till att uppfylla miljökraven för företagen. Här varierar möjligheterna och därmed riskerar vi att ställa högre krav på företagen än vad vi själva kan uppnå.

Vi i majoriteten tycker i stället att det är viktigt att de kraven vi ställer följs upp genom täta revisioner. Detta kommer vi att följa upp kontinuerligt eftersom det är en fråga som ligger oss varmt om hjärtat.

Jag ser positivt på detta beslut. Det är ett av de viktigaste besluten vi tagit i kommunen gällande valfrihet för våra medborgare. Det betyder också mycket för kvalitén då vi har sett så många positiva effekter efter att vi lade ut några av våra äldreboenden för några år sedan. Det är verkligen spännande att få vara en del i att ta fram det här.

Det blir också ännu roligare då vi i majoriteten varit så eniga med Socialdemokraterna i denna process. Det är en styrka i sådana här viktiga beslut!

måndagen den 19:e september 2011

Min son bad mig blogga om detta-det är något som alla behöver bli medvetna om!

"Men om du bara drar ett djupt andetag genom munnen och ett genom näsan, en gång är det ingen fara...Jag har gjort det själv och det är lugnt! Man blir bara skön..."

Är du så stark att du säger nej till en kompis som frågar dig om du vill pröva något liknande? 

Det gjorde ont i mig i dag när min son nedstämt berättade om en tragisk sak som hänt en kompis till en av hans vänner. Hans vän hade berättat för honom att kompisen hade "glajdat" så mycket att den till slut hamnat i koma. 

Han bad mig blogga om detta så att fler får reda på vad som kan hända om man "glajdar". Han sa att han själv aldrig skulle komma på tanken att göra det men att det finns de som pratar om det i hans omgivning...

Självklart kan jag berätta om riskerna med det och visst kan jag berätta att det faktiskt är farligt för hjärnan även om man bara drar in det en gång. Det är ju faktiskt så att det skadar hjärnan varje gång man drar in det i lungorna. Sedan blir det värre och värre skador för varje gång man gör det och till slut kan man få bestående skador för resten av sitt liv eftersom hjärnan blir så förstörd.

Man ska alltid ställa sig frågan VARFÖR man vill göra något likande. Varför vill man göra något för att få en skönare känsla? Varför vill man fly från verkligheten? Jag skulle vilja vädja till alla ungdomar som kommer i kontakt med detta: SNALLA tänk er för. Tänk på vad ni riskerar att förstöra. Tänk på att det är flera ungdomar som faktiskt hamnat i koma. Tänk på att det är flera ungdomar som fått sådana skador att de hamnat i rullstol för resten av sina liv. Av att "glajda" som de till slut blivit beroende av. 

Till alla vuxna: Vet ditt barn om vilka risker det är med att dra in gasen bara en gång?

Att "glajda" eller sniffa som vi vuxna ofta kallar det är mer och mer vanligt bland ungdomar i 13-16 års åldern. Man kanske som vuxen tror att detta är ett fenomen som kommer och går. Därmed glömmer man helt enkelt bort att ständigt tala om det. Det är viktigt att kontinuerligt prata om detta med sina barn. Att man ständigt är uppmärksam på olika tecken som tyder på att något inte står rätt till.

"Men du skulle väl aldrig komma på tanken att pröva något sådant vännen min?"

Automatiskt ställer man kanske den frågan till sina barn när det väl har hänt en sådan här fruktansvärd sak men däremellan då? 

Jag tror inte på skrämseltaktik när det gäller att förebygga att tonåringar ska testa eller använda droger i alla dess former-sådant som man blir påverkad av.

Däremot tror jag på att föräldrar/vuxna ska ha bra och öppen kontakt med barn/ungdomar så att de i tid kan se signaler på om något kanske inte står rätt till:

- Om de kanske går och funderar på saker som de mår dåligt över...
- Om de verkar ledsna över något...
- Om de börjar få lite "fel" umgänge...
- Om de börjar dra sig undan och inte längre vill umgås på samma sätt som tidigare...

Det behöver inte innebära att de börjat "glajda" eller använda andra droger MEN det kan vara ett tecken på att det är något som inte står rätt till. Det är just det som är det viktiga att vara uppmärksam på. Frågan som är därefter är HUR de tacklar det som händer dem eller det som pågår runt dem?

Börjar de vackla? Ser de att det kan vara en kul grej att pröva på? Ser de en möjlighet att fly från det som är jobbigt genom "det där" som en annan kompis berättat om? Du vet den där grejen som gör att man snabbt känner sig lycklig och nice. Genom att man bara drar ett enda andetag som "absolut inte är farligt" - "Bara man gör det på rätt sätt och inte för ofta..."

Är du så stark i sig själv att du kan säga nej om en kompis frågar om du vill testa? 

"Men om du bara drar ett andetag genom munnen och ett genom näsan en gång är det ingen fara...Jag har gjort det själv och det är lugnt! Man blir bara skön..."
Berätta för någon vuxen om du vet någon som testat detta eller håller på med det - då är du en riktig vän!

söndagen den 18:e september 2011

Könsstympning - ett livslångt lidande...Del 2

 OBS!
 Jag vill betona att innehållet i detta inlägg kan upplevas som obehagligt eftersom det berör ett skrämmande ämne.


Detta är del 2 (del 1 finner du här)
 
Del 2 
Den gamla damen bände isär flickans ben ytterligare. Bad hennes mamma att sätta sig ännu längre ut på klippan så att flickans framstjärt mer eller mindre hängde i luften. Det som hände därefter blev olidligt för den lilla flickan. Hon skrek så mycket hennes kropp klarade av. Tårarna rullade oavbrutet nedför hennes kinder. Det var en obegriplig smärta som uppstod när den gamla kvinnan skar i flickans underliv med det gamla rostiga rakbladet. Kvinnan var arg och skällde för att flickan var bångstyrig och högljudd. Hennes mammas grepp över den lilla munnen hårdnade ytterligare.

Den lilla flickkroppen kämpade för sitt liv. Hon förstod inte varför det som hände hände. Den trygga famnen hon tidigare funnit hos sin mamma var borta. 

Hennes rop på hjälp var förgäves... 

Den gamla kvinnan gav sig inte förrän hon hade skurit bort flickans klitoris tillsammans med de inre blygdläpparna och delar av de yttre. Sanden hade blivit mättad av allt blod som flickan förlorade. Efter en stund verkade kvinnan vara klar med sitt skärande. Hon tog då fram en kvist som haft med sig. Från den bröt hon av två halvdecimeter långa taggar som var lika tjocka som en tändsticka. Därefter började hon sy ihop det som var kvar mellan flickans ben. Hon använde samma slitna synål som hon använt på hundratals andra flickor genom åren som gått. Slutligen tog hon de båda taggarna och höll upp dem framför sig. Hon tittade på mamman och sa att eftersom flickan varit så besvärlig skulle hon bara använda en av dem. Hon kastade bort den andra. Taggen stack hon sedan in i flickan och sydde ihop det som var kvar att sy runt om. Ju mindre hål som sparades desto svårare skulle det bli för flickan att kissa. Ju svårare skulle det bli för henne när hon förvandlades till en ung kvinna. När menstruationen kom i gång. 

Äntligen var det över. Den gamla kvinnan hade utfört sitt uppdrag. Hon packade ihop sina saker och lämnade mamman och flickan kvar. Klippan de satt på var täckt med flickans blod. Kläderna de hade på sig var täckta med blod. Hennes mamma reste sig upp med flickan i famnen. Det fruktansvärda hade äntligen tagit slut.


Nu skulle dock en annan resa börja för flickan...

Ett liv fyllt av smärta. Ett liv där delar av hennes kvinnlighet berövats. Ett liv som skulle hindra henne från att njuta av kärlekens innersta sötma. Ett liv präglat av att hon i tidig ålder blev utsatt för ett fruktansvärt övergrepp.

Innan den fortsatta resan ens kunde påbörjas var den lilla skrala flickan tvungen att överleva. Hon blev snabbt sjuk. Hon var svag av allt blod som runnit ut från hennes kropp. Såret blev snabbt infekterat. Den lilla glada flickan blev timme för timme allt svagare. Hennes liv började sakta tyna bort.

Precis som det hade gjort för hennes andra syster som i ung ålder blivit utsatt för samma sak...

Trots det hade hennes mamma gjort det hon gjort mot henne. Trots det var familjens heder viktigare än deras barns liv. Trots vetskapen om att andra barn inte överlevt valde hon detta mot sin livfulla och glada dotter. Den sistfödda. Den enda hon hade kvar.

Flickan somnade i hennes famn. Precis som hon så många gånger tidigare gjort. Flickan andning blev tyngre och tyngre. Hennes lilla kropp ryckte till. Hon tittade upp mot sin mamma en sista gång. Därefter föll hennes ögonlock. Hon drog ett sista andetag. Flickan somnade in för en sista gång.

I sin mammas trygga famn.


Skrivet av Marléne Lund Kopparklint

I över 3000 år har familjer i Afrika och andra länder runtom i världen på allvar trott att en icke omskuren dotter är något orent. Att det som existerar mellan en flickas ben är orent. Därför måste det avlägsnas och därefter förslutas.Som ett bevis på oskuld och renhet. Sedan när dottern blivit kvinna och ska giftas bort i ung ålder, tar maken ett rakblad eller kniv, under bröllopsnatten och skär upp henne. Innan han tvingar sig på sin nyblivna unga fru eller barnet som jag skulle uttrycka det. En flicka som inte är omskuren kan inte gifta sig. Hon blir betraktad som en hora och förskjuts från sin by.

De olika typerna av könsstympning och hur de utseendemässigt skiljer sig från en icke omskuren kvinnas anatomi.

Man vill inte tro att detta är sant eller att det förekommer i dag men det gör det. Trots att denna tradition inte finns skriven någonstans i Koranen.

På grund av denna ohygglighet blir barn/unga flickor svårt sjuka både mentalt och fysiskt för resten av sina liv. Om de överhuvudtaget överlever. Många förblöder eller dör snabbt efteråt av infektionen som uppstår till följd av det fruktansvärda som de blivit utsatta för.

130 miljoner flickor världen över är drabbade. Invandring för denna vidriga tradition vidare. Inte bara i Afrika eller Asien utan även till Europa och USA.

Toppmodellen Waris Dirie var den första kvinna som offentligt talade om könsstympning och lyckades uppmärksamma det fruktansvärda som under många många år pågått. Efter hon offentliggjorde sin berättelse under en intervju till en modetidning uppmärksammade FN detta. Kofi Annan utnämnde Waris till FN:s ambassadör för att bekämpa denna tortyr. Hon offentliggjorde sin berättelse så sent som 1997. Det är verkligen något att fundera på. Det är också därför det är viktigt att lyfta frågan så mycket som möjligt. Även om det gör ont och kanske är lite obekvämt.

Två miljoner flickor/kvinnor könsstympas varje år runt om i världen - 6 000 ingrepp om dagen. Hur många som dör till följd av ingreppet vet man inte...

Än en gång vill jag ha skygglapparna på. Inte se det vidriga. Inte höra talas om det. MEN jag kan bara inte. Jag måste ständigt bli påmind om att det faktiskt förekommer i alltför stor utsträcknings som det i verkligheten gör. 

Jag blev inspirerad av av skriva berättelsen i början efter jag sett filmen: En blomma i Afrikas öken. Det var en scen i filmen som berörde mig oerhört mycket. Jag vill med berättelsen jag skrivit dela med mig av den frustration jag känner inför detta. Den känsla av maktlöshet som jag får när jag tänker på det. Jag vet att det jag skrivit är grovt. Bedrövligt. Fruktansvärt. Men det är sanningen. Det är den vi måste uppmärksamma tillsammans. Det är den vi ännu mer kraftfull måste kämpa mot. Det här ska inte förekomma. Därför måste vi påminnas. Därför måste det göra ont att se och höra om det. Att tänka på det. Det är nämligen då man kommer i håg det och förhoppningsvis samlar energi att kämpa mot det på olika sätt.

Filmen baseras på boken med samma namn. Den är skriven av förebilden Waris Dirie.
En blomma i Afrikas öken
Fakta om hur vi i Sverige ser på könsstympning. WHO:s definition på könsstympning.

Var 15e sekund förvandlas en liten flickas liv till en mardröm. Var med och stoppa kvinnlig könsstympning i Gambia

Vivian...

Vivian...