MASKROSBARN AV MIN TID

söndag 29 april 2012

Det gör mig förbannad att vissa anser sig ha rätten att hota mig!

Som förtroendevald riskerar man givetvis att bli utsatt för att någon eller några försöker påverka en otillåtet och då på olika sätt. Exempelvis genom hot, våld, trakasserier, mutor etc. Nu är detta inte vanligt förekommande, som tur är, utan det sker endast i begränsad utsträckning. 

När det händer kan det handla om olika saker. Exempelvis att man inom ramen för sitt uppdrag varit tvungen att ta vissa beslut/vidtagit åtgärder. Att man syns mycket offentligt. Att man väljer att på ett mer aktivt sätt, driva frågor. Att man skapar avundsjuka genom att man är framgångsrik i det man gör. Att man tar ställning i frågor som någon eller några uppfattar som negativt.

Det är tragiskt att man ska behöva tänka sig för innan man lyfter vissa ämnen. Vilka känslor kan det väcka? Kan någon/några uppfatta det som mer negativt än andra och reagera/agera onormalt på det?

Det är dock så att om man hela tiden ska göra riskanalyser och backa, då har man som politiker, händerna delvis bakbundna. Det är hot mot demokratin.

Varför tar jag då upp detta ämne just nu? 

Det är förmodligen inte så svårt att räkna ut att jag blivit utsatt för hot. Det kommer också bli offentligt eftersom det har gjorts en polisanmälan. Självklart väcker det olika känslor inom en när man blir utsatt för sådant här. Det som stör mig mest är ändå att mitt "riskanalystänkande" ska behöva blir mer utpräglat p.g.a. att någon vill skrämma mig. 

Jag har valt att engagera mig politiskt för att "jag vill förändra världen". Mina största hjärtefrågor är de som rör utsatta människor i vårt samhälle och samhällstrygghetsfrågor. Det kan handla om barn som växer upp under otrygga omständigheter, organiserad brottslighet, klotter/skadegörelse. Att äldre och personer med funktionsnedsättning ska få sina behov tillgodosedda på det bästa sätt. Könsstympning på pojkar och könsstympning på flickor mm. Om jag skulle välja att inte lyfta någon av dessa frågor p.g.a. att det är för känsligt eller för att jag eller andra kommer fram till att det är för riskfyllt - vad händer då? Om alla tänker så - vad händer då?

Vad händer exempelvis med alla flickor som blir utsatta för övergrepp genom att de könsstympas? 

Jo, man osynliggör dem. 

Självklart finns det risker med att vara en offentlig person. Självklart ökar det riskerna ju mer aktivt och utåtriktat man väljer att jobba med olika känsloladdade frågor. Självklart ökar det riskerna med att vissa personer blir avundsjuka eller retar sig på en, ju mer engagerad och kontroversiell man är...

Jag är engagerad och vet att jag kan vara kontroversiell som person och när jag bestämt mig för att satsa på något gör jag det aldrig halvdant. Jag har en drivkraft och är målmedveten. Jag säger vad jag tycker även om det ibland inte är det bekvämaste. Jag ser det som mitt ansvar att lyfta fram svåra frågor på olika nivåer och genom så många kanaler som möjligt för att bilda opinion. Jag trivs med hur jag är som person och jag älskar det jag gör, trots att det ibland kan vara tungt.

Det är därför tragiskt att det finns någon eller några som anser sig ha rätten att hota mig till att inte fortsätta vara den personen. Det är tragiskt att någon eller några försöker få bort mig eller tvinga in mig på vägar som jag inte vill gå. Det är tragiskt att det finns personer som tror att de står över vårt demokratiska samhälle som vi byggt upp det.

Att hota mig eller någon annan förtroendevald är ett hot mot demokratin och det får vi aldrig sluta ta på fullaste allvar. Vi måste tillsammans bekämpa det. 

torsdag 26 april 2012

"Hur går det med din fot Marléne?"- Hm...

Den frågan får jag titt som tätt eftersom jag staplat omkring de senaste dryga 2 månaderna efter jag opererade min tå. 

Ja, till att börja med är det ett kapitel för sig vad det var som gjorde att jag var tvungen att genomgå denna relativt komplicerade operation och ytterligare ett hur det är med den nu:-)

Jag har faktiskt lovat att jag ska göra ett blogginlägg om detta eftersom alla skrattar åt mig när jag berättar om det OCH främst när jag talar om mina nuvarande blandade känslor till min nygamla tå som INTE ser ut som den gjort tidigare på långa vägar :(

Jag går i alla fall någorlunda normalt nu och har kastat fåniga gipsskon åt h****** bokstavligt talat!

Detta har liksom blivit en liten fixering hos mig :D Vi får se om det hinner blir ett fredagshumorinlägg, annars återkommer jag på lördag...

Kan dock ge er några ledtrådar: 
1. Kopparklant/ständigt otursförföljd...
2. Tjock...
3. Ful...
4. Kortare...
5. Lealös...


Kvinnan bände isär benen på flickan-det som hände därefter blev olidligt...

Den treåriga flickan låg i sin mammas trygga famn och njöt, mer mätt och belåten än vad hon brukade vara somnade hon. I gryningen tog mamman hennes hand och de började vandra genom öknen. Flickan var glad och njöt av varje ögonblick att få vara själv med sin mamma. Hon visade det genom att krama hennes hand, titta på henne med glittrande ögon samtidigt som hon log mot henne.



Efter en stunds vandring mötte de en äldre kvinna med sargat ansikte och kalla ögon. Flickan tyckte inte om hennes uppsyn. Hennes mamma märkte hennes osäkerhet och lyfte upp henne. Av någon anledning flickan inte förstod följde de efter kvinnan mot klipporna längre bort. Greppet om flickan hårdnade när hennes mamma med bestämda steg följde henne. Hon satte sig på en av klipporna och vände sin dotter mot kvinnan som satt sig på huk framför dem. Ett tygstycke hade rullats ut på marken.


Flickan blev skrämd av det hon såg låg på det och när den gamla kvinnan tog upp ett rostigt gammalt rakblad och viftade framför ögonen på henne började hon gråta. Den stekande hettan förvandlades till kyla. Hon kände på sig att något hemskt höll på att hända.


Kvinnan instruerade mamman att hålla fast sin dotter. Därefter låstes flickans små ben fast med sin mammas ben. Hon kämpade för att komma loss och upplevde en kyla från sin mamma som hon tidigare aldrig känt. Det kändes inte alls som samma person hon suttit i famnen hos kvällen innan.


Kvinnan bände isär flickans ben ytterligare och bad hennes mamma sätta sig ännu längre ut på klippan så att flickans framstjärt hängde i luften. Det som hände därefter blev olidligt för henne. En obegriplig smärta uppstod när den gamla kvinnan skar i hennes underliv. Hon gallskrek och tårarna rullade oavbrutet nedför hennes kinder. Kvinnan var arg och skällde över hennes bångstyrighet.


Det hela var inte över förrän flickans klitoris, de inre blygdläpparna, delar av de yttre, var bortskurna. Sanden nedanför dem hade mättats av allt blod som runnit ur henne.


När kvinnan var klar med skärandet tog hon fram en kvist som hon bröt loss två tändstickstjocka taggar från. Hon satte dem i sin mun och med samma slitna synål hon använt på hundratals andra flickor genom åren, sydde hon ihop det som var kvar mellan flickans ben. Avslutningsvis höll hon upp de båda stickorna och kastade bort den ena. Hon sa till mamman att det var ett straff för att hennes dotter varit så besvärlig. Ty hon visste att det då skulle bli svårare för henne att kissa och ännu svårare när menstruationen kom i gång.


Hon stack in taggen i hennes underliv, sydde runt den för att det skulle bli en så liten öppning kvar som möjligt, sedan kastade hon taggen. Hennes dotters liv hade nu förvandlats till ett liv fyllt av smärta, där delar av hennes kvinnlighet berövats henne. Ett liv fyllt av smärta väntade henne. Ett liv som ständig skulle präglas av att hon i tidig ålder utsattes för ett fruktansvärt övergrepp. Trots vetskapen om riskerna hade hennes mamma gjort det gång på gång mot sina döttrar. Familjens heder var viktigare än deras liv.


Slutligen var kvinnan klar. Hon packade ihop sitt tygstycke och lämnade dem. Mamman med sin flicka i fång, reste sig upp från den blodfyllda klippan de suttit på och bar sin dotter tillbaks hem. Efter de kommit hem blev flickan allt svagare av allt blod hon förlorat. Såret i underlivet blev snabbt infekterat. Hennes liv började sakta tyna bort, precis som det gjort för hennes systrar innan henne.


Hon somnade till i sin mammas famn som hon så många gånger gjort tidigare. Hon vaknade till en sista gång och tittade upp mot sin mamma med sina feberglansiga ögon. Livsglädjen var borta. Inget leende fanns kvar. Hon drog ett sista andetag varefter hon somnade in för gott. I sin mammas trygga famn.

Marléne Lund Kopparklint
http://nwt.se/asikter/debatt/article1091346.ece
http://www.nwt.se/asikter/debatt/article1092563.ece

onsdag 25 april 2012

Egypten-Örebro-Karlstad, Fortsatt förnyelse, Förtroendebyggande samtal, Kent Persson, Könstympning, Nämndsammanträde...

Underbart!

Visst var jag trött när jag kom hem från Egypten tidigt i går morse. Visst hade jag lätt till övertrötta skratt när jag coachade helt underbara förtroendevalda i Örebro under gårdagen. Visst gick ögonen i kors på mig när jag avslutade kvällen med att ha utbildning i förtroendebyggande samtal för ett underbart gäng med Örebroare från länets alla hörn och kanter. Visst var jag ganska mör när jag hade nämndsammanträde hemma i Karlstad idag.

...men...

Det är dock värt det och det är så givande! Det  är en underbar känsla att kunna vara med och utveckla politiken samt fortsätta jobba för vårt partis fortsatta förnyelse!

Jag möttes också av flera glädjande nyheter!

1. En av mina favoritföreträdare har blivit utsedd till partisekreterare. Bättre lämpad person till detta häftiga uppdrag får man leta efter. Är det någon som alltid jobbat hårt för att vårt parti ska utvecklas framåt så är det Kent Persson. Han har också alltid prioriterat den moderata förnyelsen och sett hur vi måste jobba för att nå framgång. 

Det här är extra roligt eftersom han och jag, för bara några veckor satt och pratade om hur viktigt det är att vi fortsätter jobba vidare i samma anda som vi gjorde med satsningen Välkommen till verkligheten...

Verkligen lycka till Kent!

2. NWT publicerade min berättelse: "Berövat liv och kvinnlighet" (debattartikel) om könsstympning på flickor, trots att den var ganska stark men som herr Barvå sa: Det är ett viktigt ämne som verkligen behöver lyftas på olika sätt, så....

Del 2 - "Varför talar vi så sällan om det", i debattserien publicerades 2 dagar efter. Samma ämne men undertecknad av de 3 M:en...

Som sagt helt underbart!

torsdag 19 april 2012

Snyggingar har lättare att få jobb...

...det vill säga om du är man.

I tidigare svensk forskning så har det visat sig att arbetsgivare väljer bort överviktiga personer. Att man helst vill ha snygga anställda med god fysik. Nu visar det sig dock att det framför allt är manlig fägring som går hem och att det inte lönar sig för kvinnor som ser bra ut att skicka med en bild i sin jobbansökan. Detta enligt en stor studie från Ben-Gurion-universitetet i Israel.

Det är i Aftonbladet's Wendela som du kan läsa om detta: I studien ingår 5300 meritförteckningar skickade till 2600 olika företag. För kvinnorna var det bästa alternativet att inte skicka med foto. De som gjorde en bildlös ansökan fick fler gå på 22 procent fler anställningsintervjuer än de normalsnygga – och 30 procent fler än de riktigt snygga. 

– En förklaring som vi anser att vi kan belägga är att kvinnlig avundsjuka spelar in. Det var till största delen kvinnor som gjorde det första urvalet och det verkar som om de väljer bort vackra kvinnor. Samtidigt har de en tendens att gynna de snygga männen, säger forskaren Bradley Ruffle Dagens Nyheter.

Blir man förvånad? Tyvärr inte...


söndag 15 april 2012

Apropå utökade öppettider på krogen i Karlstad...

Ungefär 90 procent av alkoholkonsumtionen i Sverige sker utanför de restaurangmiljöerna där av alkohollagen är reglerad och kontrollerad av myndigheter.

Det är ingen hemlighet vad jag tycker i frågan om att öppettiderna på krogen ska förlängas. Jag har under flera år framfört min personliga åsikt i frågan och det är också en fråga som vårt parti i Karlstad drivit länge.

Jag har träffat flera krögare/företagare under åren men i synnerhet den sista månaden efter att debatten om utökade öppettider på krogen än en gång dykt upp. De företagare jag träffat nu det sista säger att det kanske inte är säkert att de kommer utöka sina öppettider om reglerna ändras MEN de vill ändå ha möjligheten att kunna göra det.

Man vill alltså som företagare ha möjligheten att kunna ha öppet någon timme längre endera hela tiden eller under begränsad period (sommarhalvåret, olika arrangemang etc). Samtidigt ser de givetvis också sitt ansvar med det. 

"Hur kan du tycka så här Marléne, du som har jobbat med alkohol- och drogförebyggande arbete?"

Att tro att vi ska komma tillrätta med den ökade alkoholkonsumtionen eller alkoholrelaterade folkhälsoproblem genom att strypa tillgången på den legala alkoholmarknaden är lite väl naivt. Det kommer inte att hjälpa att samhället ger mer strikta regler vad gäller restaurangers möjligheter att servera alkohol. 

Dessutom - om vi stryper den legala tillgången på alkohol öppnar vi samtidigt upp ännu mer för den illegala alkoholmarknaden som redan i dag är ett nästintill övermäktigt samhällsproblem.

En stor fördel med att restauranger/krogar serverar alkohol är att det då sker under ordnade former och social kontroll. Detta kontrolleras också regelbundet genom tillsyn av myndigheter och all restaurangpersonal utbildas i ansvarsfull alkoholservering samtidigt som de aktivt är med i Krogar Mot Knark. 

Vi vet att alkoholkonsumtionen ökar överlag i vårt samhälle och att våld och övergrepp ökar i takt med promillehalten.  

En stor bidragande faktor till detta är givetvis den ökade tillgången på alkohol dock inte den legala. När det gäller illegal alkohol har samhället i dag föga kontroll i det stora hela. Det är denna marknad samhället måste bekämpa och det på flera olika nivåer, INTE den legala marknaden.

Ja, jag har under många år arbetat som processledare inom ramarna för alkohol- och drogförebyggande arbete på kommunal nivå och anser att det är ett av de viktigaste områdena som samhället ska arbeta med. Det är dock viktigt att man lägger resurserna på rätt ställe...

När det gäller just detta område tycker att man är helt fel ute när man talar i förebyggande termer. De som ger underlag till beslut på detta område tänker inte långsiktigt eller har ett helhetstänk. Jag anser inte att man arbetar förebyggande när man resonerar om att krogar ska stänga tidigare eller inte få ha öppet längre. Det blir snarare en motsatt effekt och man slänger upp dörrarna för den illegala marknaden, det dolda våldet och missbruket.

- Om det nu vore så att vi visste att våra medborgare kom ut på krogen mellan kl.21-22 och gick hem och lade sig runt kl.01.30-02.30 på helgerna vore det inga problem. Nu vet vi dock att de flesta människor inte kommer ut på krogen förrän klockan är runt kl.23.30-00.00 och då har man ca 2 timmar på sig innan man ska gå ut igen. Många har då inte umgåtts klart utan drar då vidare någon annanstans och där det inte alls finns samma kontroll som det finns på krogen.


Det är egentligen mycket förvånande att olika instanser mer eller mindre uppmuntrar till kortare öppettider på krogen. Detta med tanke på att det med all sannolikhet kommer öka med privata fester, svartklubbar mer eller mindre etablerade. Självklart ska de som har serveringstillstånd sköta sig och inte servera till märkbart berusade eller minderåriga. Det handlar om hur människor dricker inte när och det är just det som blir lite skevt i denna diskussion.


Om vi skulle få en utveckling av den illegala marknaden genom att man stryper den legala, minskar den samlade kontrollen. Exempelvis servering till märkbart berusade, våld, sexualbrott, kontroll av åldersgräns etc. Det finns ingen tillsyn på privata fester, svartklubbar eller efterfester.



Det leder också till att polisen får en ökad arbetsbelastning på ett större upptagningsområde i stället för att de kan centrera resurserna mer till citykärnan.




Så länge det finns ett behov för människor att komma ut och roa sig så kommer marknaden för krogar att vara stor. Dessutom är Karlstad en turist-, student-, evenemangsstad vilket gör att det ställer mer krav på utelivet.
 
Jag tror på att utöka öppettiderna och servera alkohol under kontrollerade former i syfte om att förebygga våldsbrott och överkonsumtion av alkohol (förordnade ordningsvakter, att man inte serverar till märkbart berusade, att man kan snappa upp om någon far illa etc).  

Jag tror ännu mer på att vi ska lägga ned energi och resurser på att fortsätta satsa på att stärka självförtroendet och självkänslan hos barn, ungdomar och föräldrar så att de inte ska behöva ta till alkohol eller droger för att ändra sin sinnesstämning. Detta genom stöttning och metoder som har vetenskapligt bevisad effekt. Det är alkohol- och drogförebyggande arbete och lyckas vi ännu bättre med det kommer troligtvis totalkonsumtionen av alkohol och droger minska i det långa loppet!

Läs även: 

lördag 14 april 2012

Månadens tänkvärda ord: "Kvinnlig avundsjuka är min värsta fiende"...

"Det är inte männen som hindrar kvinnor att bli framgångsrika. Hindren kommer istället från kvinnliga medsystrar som inte klarar av att se en framgångsrik kvinna lyckas."
- Isabella Löwengrip, 18 år (Expressen


torsdag 12 april 2012

BRIS är och förblir en politisk obunden organisation och så ska det alltid vara!

...det är småaktigt att försöka ge sken av något annat pga. en neutral debattartikel för en god sak!

Jag skulle aldrig klanka ner på en ideell organisation för att de skrev en neutral debattartikel tillsammans med ett enskilt parti för en god sak. Ej heller om de bjudits in till ett parti för att föreläsa för en god sak eller engagerar sig tillsammans med dem i en viktig och neutral fråga för en god sak...

Det finns flera ideella organisationer (politiskt obundna) som genom tiderna både skrivit och engagerat sig tillsammans med enskilda partier från olika block, i olika sakfrågor, för den goda sakens skull. Utan att de för den sakens skull på något sätt tar parti. 

Sedan är det självklart viktigt att innehållet är neutralt. Det viktigaste är att de i det stora hela är politiskt obundna. Intresseorganisationer kommer alltid att tycka att enskilda politiska initiativ är bra om det gynnar deras sak oavsett om de kommer från höger eller vänster och det är också bra. Det jämnar oftast ut sig i slutändan.

Självklart finns det personer som ser prestige i allt och säkert skulle störa sig på än det ena, än det andra hållet - då måste jag faktiskt säga att det är lite ledsamt eftersom man bör se till sakens skull! 

Det är tråkigt när människor inte kan se längre än vad näsan räcker...

Sluta leta fel och sprid negativ energi på struntsaker. Se det stora syftet med att det är ett viktigt budskap och att det förhoppningsvis kommer något gott ur det.

onsdag 11 april 2012

Media senaste veckan...

Debattartikel i NWT En legitim högtid för många att supa
Jag, Aida Alvinius, Malin Hall & Madelene Ström

Debattartikel i Värmlands Folkblad
Osynliga barn är ett misslyckande

Reportage i Kommunalarbetaren om delade turer
"Klart det är ett nederlag"

Reportage i NWT
Palliativ vårdavdelning försvinner

Reportage i NWT
Ulrika Simonsson ny M-ledare

lördag 7 april 2012

En av mina favorit låtar...

...av en mycket speciell anledning :( det var en av låtarna jag valde till mammas begravning precis innan mitt tal tillägnat henne lästes upp. Det var en av hennes absoluta favoriter fast då framförd av Jennifer Holiday.

"Lyssna på vilken kraft denna kvinna har i sin röst Marléne, det ryser ändå upp i nackhåren på mig när jag hör den..."

And I Am Telling You I'm Not Going - Jennifer Hudson


And I am telling you, I'm not going, You're the best man I'll ever know.
There's no way I can ever go
No, no, there's no way

No, no, no, no way I'm living without you

I'm not living without you, I don't wanna be free, I'm staying
I'm staying, And you, and you, You're gonna love me, You're gonna love me

And I am telling you, I'm not going

Even though the rough times are showing, There's just no way, there's no way, We're part of the same place
We're part of the same time, We both share the same blood, We both have the same mind, And time and time, we've had so much to see and

No, no, no, no, no, no way

I'm not waking up tomorrow morning and finding that there's nobody there
Darling there's no way
No, no, no, no way I'm living without you,
I'm not living without you

You see there's just no way, there's no way, Please don't go away from me, Stay with me stay with me
Stay, stay and hold me

Stay, stay and hold me, Please stay and hold me,

Mr. Man, Try it mister, try it mister
I know, I know, I know you can, Tear down the mountains
Yell, scream and shout like you can say what you want
I'm not walking out, Stop all the rivers, push, strike and kill
I'm not gonna leave you, There's no way I will

And I am telling you, I'm not going

You're the best man I'll ever know, There's no way I could ever, ever go
No, no, no, no way

No, no, no, no way I'm living without you

Oh, I'm not living without you, Not living without you
I don't wanna be free, I'm staying, I'm staying
And you, and you, and you, You're gonna love me

You're gonna love me, yes you are
Ooh ooh love me, ooh ooh ooh love me
Love me, love me, love me, love me

You're gonna love me

Älskar dig så mycket!

fredag 6 april 2012

Jag har stängt ute omvärlden....

Jag har äntligen hittat en plats (tack herr Ilberg:-) som jag funnit total ro för att skriva. Stuga, öppen spis, vacker sjöutsikt och harmoni...


Tänker på dig mamma - du fattas mig så mycket



torsdag 5 april 2012

Finns denna person i din omgivning? Fick en kommentar i går som gör mig så ledsen...

Hur tragiskt är det inte när man får en kommentar om att de punkter som jag radade upp i går stämmer på någons mamma och att man själv + flera personer bett om hjälp men det händer inget! Barn och unga ska INTE behöva växa upp med föräldrar som super utan att få hjälp - hur i hela friden går det till när det är på detta sätt?!

"Min mamma är sån, på alla punkter.
Men jag är inte ensam om att ha påpekat det för henne men utan proffisionell hjälp så finns det inget man kan göra. Dom bryr sig inte!"

...och det är inte första gången jag hör om detta. Hur många gånger har inte sådana här samtal inkommit till BRIS tror ni? 

Listan:



Finns han/hon i din omgivning som:


        Ofta dricker för mycket vid olika tillställningar - gör bort sig, går till ytterligheter?
        Ofta gör något på fyllan som andra talar om i efterhand?
        Ofta brukar ryka ihop med sin partner på fyllan?
        Får ”black-outer” när de dricker?
        Flera gånger i veckan tar sig ett glas (som lätt blir flera) bara för att koppla av?
        Du ofta känner ett ansvar för när ni dricker tillsammans?
        Är en snackis bland många: ”Ja, han är ju ganska törstig av sig... ”, ”Ja, det ska alltid gå till överdrift när hon dricker...”
        Ofta ringer runt till vänner och bekanta när han/hon har druckit...
        Inte klarar av arbetsuppgifter som ligger på hans/hennes bord. Kommer med ursäkter och förklaringar till varför det inte blivit gjort - levererar inte det som förväntas...
        Ofta åker hem tidigare från jobbet eller inte dyker upp alls och skyller på sjukdom (barn som är sjuka) etc.
        Ofta blir ovän med människor, det finns flera i dennes omgivning som har tagit avstånd...
        Kan prata om att andra dricker alldeles för mycket men ser inte sina egna problem...
        Personen i fråga ändrar sin personlighet under berusning...

onsdag 4 april 2012

Verkligen SE tecknen och symptomen på om det finns någon i din omgivning som har alkoholproblem

Rekommendera gärna denna artikel (FB, Twitter etc.). Den finns inne i dag på NWT - sprid budskapet. Du kan göra skillnad!

Om du har haft någon i din närhet som varit/är alkoholist eller till och med dött till följd av ett utpräglat alkoholmissbruk, då är det ganska lätt att man får avsmak när man träffar på människor i sin närhet som man märker har det där "alkoholistbeteendet". Så är det för mig i alla fall. Det som gör mig förbannad är att det finns så många som inte gör något åt det, säger något, sätter gränser...

Vi har skrivit många gånger tidigare om att man ska reagera och agera om man ser att barn växer upp under otrygga omständigheter. Vi har inte skrivit lika många gånger om att man ska göra detsamma om man märker att någon i sin omgivning har alkoholproblem. Det finns flera skäl till varför man ska göra det. Det största skälet är om personen i fråga har barn.

Ta bort de bekväma skygglapparna och ställ dig själv nedanstående frågor. Visa civilkurage i stället för att snacka om det efter varje fest eller tillställning ni varit på tillsammans...

Finns han/hon i din omgivning som:

        Ofta dricker för mycket vid olika tillställningar - gör bort sig, går till ytterligheter?
        Ofta gör något på fyllan som andra talar om i efterhand?
        Ofta brukar ryka ihop med sin partner på fyllan?
        Får ”black-outer” när de dricker?
        Flera gånger i veckan tar sig ett glas (som lätt blir flera) bara för att koppla av?
        Du ofta känner ett ansvar för när ni dricker tillsammans?
        Är en snackis bland många: ”Ja, han är ju ganska törstig av sig... ”, ”Ja, det ska alltid gå till överdrift när hon dricker...”
        Ofta ringer runt till vänner och bekanta när han/hon har druckit...
        Inte klarar av arbetsuppgifter som ligger på hans/hennes bord. Kommer med ursäkter och förklaringar till varför det inte blivit gjort - levererar inte det som förväntas...
        Ofta åker hem tidigare från jobbet eller inte dyker upp alls och skyller på sjukdom (barn som är sjuka) etc.
        Ofta blir ovän med människor, det finns flera i dennes omgivning som har tagit avstånd...
        Kan prata om att andra dricker alldeles för mycket men ser inte sina egna problem...
        Personen i fråga ändrar sin personlighet under berusning...

Vi skulle vilja be er att tänka på en sak om ni har en sådan här person i er närhet:

Om ni har sett detta några få gånger kan ni bara ana vad hans/hennes barn sett hemma!

Barn till alkoholister lever ständigt i denna verklighet och om du inte riktigt känner dig bekväm med att göra något för att hjälpa personen i fråga, gör det då för dennes barns skull!

Det växer upp alltför många osynliga barn i vårt samhälle. De gör allt för att skydda sin mamma/pappa och de försöker dölja vad som pågår hemma. Kanske för att mamma/pappa sagt till dem: "Om du säger något om detta finns risken att du kanske får flytta från mig..." Dessutom har de hört det där förlåtet otaliga gånger och det gör att de står ut och lever på hoppet om att det ska bli bättre. Ända tills mamma eller pappa sitter där igen med de där glasen en vanlig vardag efter jobbet.

Maskrosbarn lever tillräckligt mycket i osynlighet. Gör dem inte mer osynliga genom att inte säga eller göra något. Du kan göra skillnad genom en anmälan till socialtjänsten och är det fler som ringer i samma ärende desto snabbare blir man tvungen att agera.

Civilkurage och moraliska aspekter i det här väger tyngre när det gäller barn än att man "skvallrar på en vän eller kollega".  Hänsyn till barn bör vara en vägvisare - barn är indirekta offer och måste skyddas.

Så tänk på detta nästa gång du tillsammans med din vän eller kollega snackar om hur han/hon gick över gränsen sista gången ni festade eller var på samma tillställning tillsammans. Vi undrar om barnet eller barnen som sett liknande saker där hemma, tycker det är lika roande? Våra barn har vi lånat från framtiden. De ska ta hand om oss när vi blir äldre samt bära det stora ansvaret för landets välfärd. Låt oss börja i den lilla vardagen och ta ansvar för miljön dessa barn lever i idag!


Marléne Lund Kopparklint, ledamot Karlstads kommunfullmäktige (M)

Madelene Ström, ledamot Karlstads kommunfullmäktige (M)

Aida Alvinius, ledamot Landstinget Värmland (M)

Malin Hall Lennartdotter, ledamot Landstinget Värmland (M)

Vivian...

Vivian...