lördag 23 juli 2011

Månadens tänkvärda ord: The Peter Principle...

"I ett maktsystem tenderar varje anställd att stiga till sin inkompetensnivå. Till sist kommer varje post att tendera att vara besatt med en anställd som saknar kompetens att utföra sina uppgifter. Arbetet utförs av de anställda som ännu inte nått sin kompetensnivå"
Laurence J. Peter

"Peters principle" är en princip som är känd sedan lång tid tillbaks. Den finns förmodligen tillämpad på alltför många arbetsplatser. Jag kan faktiskt tycka synd om de personer som fått positioner som övergår deras egen kompetens.

I synnerhet om de inte ens ser det själva. 

Min man sa en gång när vi diskuterade detta: "Om NASA kom till dig och sa: här har du en rymdraket, Marléne. Du får ta den och flyga till månen om du vill. Inte sätter väl du dig i den och drar i väg väl? Vad är det som gör att du inte tar den möjligheten?"

Ja, jag är väl av den analytiska sorten och tänker alltid flera steg framåt. Jag vet att det skulle gå åt skogen redan i starten och jag skulle inte ens försöka hur gärna jag än skulle vilja. Jag skulle heller aldrig ta ett jobb om jag inte kände att jag på riktigt klarade av uppgiften. Sedan kan jag givetvis kanske känna mig lockad av det, om det är ett attraktivt jobb. 

Kanske man tänker att man kan lära sig under resans gång... 

Det är dock inte rätt för det skulle innebära att andra skulle behöva bära en större börda i mitt ställe och det skulle inte kännas ok för mig. Sedan är det inte sagt att man inte ska våga sig på nya utmaningar MEN det ska ändå stå i proportion till de egna förutsättningar och kompetens.

Jag tror det är många som har fått eller tagit på sig positioner och då samtidigt tagit sig vatten över huvudet. Det tråkiga är att det är inte bra  för varken dessa personer eller de i dess omgivning som får ta på sig större ansvar än vad de egentligen behöver eller så blir företaget kontraproduktivt i mer eller mindre uträckning. Oftast tar det tid innan man märker det. Det är också så att omgivningen faktiskt bär ett ansvar. Familj, vänner och arbetskamrater kanske inte bara ska stå och klappa personen i ryggen och säga: "Åh, vad roligt för dig". Man måste vara ärlig och ifrågasätta i all välmening.

Kännetecken...
  • Personen i fråga har fått en roll som överstiger den egna kompetensen. Behöver dock inte innebära att personen ser det direkt själv. Han/hon kanske märker av att arbetsuppgifterna är för svåra eller finner det svårt att ta egna initiativ och när de väl tas landar de ofta fel.
  • Man märker det när personen ger sig in på områden/frågor som de inte riktigt behärskar.Det avslöjar genom sättet de talar eller presenterar olika saker.
  • Hamnar i onödigt många konflikter med andra medarbetare.
  • Andra medarbetare känner inget förtroende
  • Personen lämnas utanför och involveras till slut inte i viktiga frågor. Informella ledare tar över mer och mer.
  • Personen var väldigt duglig på nivån under medan han/hon på den nuvarande nivån inte alls fungerar
  • Personal i lägre befattning märker av att deras ansvar och uppgiftsbörda ökar med uppgifter som tidigare hört till den högre medarbetaren.  
Man ska alltid som uppdragsgivare se till vad personer presterar i nu och dåtid för att jämföra eventuella skillnader...
    Många har väl haft en mellanchef/medarbetare som varit jätteomtyckt och duktig på det han/hon gör men sedan när denne befordras/blivit en högre chef har den personen inte fungerat alls. Företaget levererar inte det det egentligen skulle kunna leverera med rätt person på rätt plats. Man märker det kanske direkt men efter ett tag börjar det knaka i fogarna bland de andra medarbetarna.

    I en hierarkisk struktur kommer alla medarbetare som gör karriär att hamna på den högsta nivån för sin kompetensnivå.  Därefter när det befordras kommer de att nå sin inkompetensnivå.

    Slutsats A: Om antal karriärsteg och tiden räcker till kommer varje anställd att befordras till en nivå över dennes kompetens.

    Slutsats B: Till sist kommer alla tjänster att vara besatta av, för uppgiften, inkompetenta personer.

    Teorin lanserades på ett humoristiskt sätt i boken The Peter Principle, utgiven 1969. Bokens svenska titel är "Peters princip : en "hierarkiologisk studie" av inkompetensens förekomst och symtom" och är översatt och något försvenskad av Jan Wahlén, utgiven 1970. Teorins centrala del beskrivs i boken som följer:

    I en hierarkisk organisation kommer varje anställd att befordras till sin inkompetensnivå. 

    Peters princip illustreras humoristiskt i den tecknade serien Dilbert. Karaktären kämpar hela tiden mot sina chefers och medarbetares inkompetens utan framgång.

    Inga kommentarer:

    Skicka en kommentar