"Erik 78 år sitter hemma i sin favoritfåtölj. Det är julafton, tyst och mörkt ute. Han tittar drömmande ut genom fönstret. Mjuka snöflingor faller långsamt ner på marken som små vita moln. Tiden står still även om väggpendylen tickar på och signalerar att mörkret är i annalkande. ”Stilla natt” ekar ut med dova toner någonstans från huset. Ensamheten värker inombords när minnen från svunna tider gör sig påminda. Dottern som för många år sedan fann kärleken i ett annat land. Tiden och orken som inte längre finns för att resa. Sedan det som inte fick hända men som ändå hände för några år sedan. Hans älskade hustru Althea somnade in alldeles för tidigt och lämnade honom ensam. Ingen julafton har varit sig lik sedan dess."
Idag skriver jag tillsammans med majoriteten i Vård- och omsorgsnämnden i NWT om ensamhet kring jul och hur vi vill bidra för att minska den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar