lördag 28 juni 2014

Står jag för främlingfientlighet?

Absolut inte men jag fick frågan om jag var rasist när jag twittrade om könsstympning. 

Det var i samband med att det i Norrköping uppdagades att ett 60-tal flickor var könsstympade som jag twittrade om det fruktansvärda som pågår mittibland oss ständigt. Och som många inte vågar lyfta eller tala om för att de är rädda för att bli kallade för just rasister. 

Det skulle aldrig fresta mig att låta bli att tala om detta och jag är långt från rasist, tvärtom. Det är dock inte främlingsfientlighet detta handlar om. 
Foto: Malin Berglund


Det här handlar om att alla barn har rätt till en trygg uppväxt! 


Det här handlar om att vissa tar sig rätten att kränka barns mänskliga rättigheter och begår ett allvarligt brott. Det här handlar om ren och skär tortyr. 

Det måste vi kunna prata om utan att bli kallade för rasister...
Foto: Malin Berglund

Om ingen tar ansvar för att ständigt lyfta denna fråga blir flickor lidande i det tysta och det glöms bort. Visst skulle man vilja ha skygglapparna på och inte höra talas om det men det får vi inte ha. Det är bedrövligt och fruktansvärt men det är trots allt sanningen. Vi måste påminnas även om det även om det gör ont att se och höra talas om det, inte minst tänka på det. Det är nämligen då man kommer ihåg det och förhoppningsvis då vi samlar kraft för att på olika sätt bekämpa det.

Berövat liv och kvinnlighet

Varför pratar vi så sällan om det?

Berättelsen som berör, varning för känsliga läsare.

Våga tala om det!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar