Fick frågan av SVT Värmlandsnytt om vad jag tyckte om MP:s utspel rörande kvotering i Karlstad...

Jag överlät frågan som SVT ställde till mig till vår ordförande Christian Holm (Karlstadmoderaterna) som gav ett tydligt och kortfattat svar på utspelet men eftersom jag aldrig varit en förespråkare av könskamp så kände jag att jag var tvungen att blogga lite mer om vart jag står i frågan. Med all respekt för Maria Frisk & CO. så kan jag inte förstå deras tankar kring utspelet eller stödja det. Vi är överens om mycket men här har vi lite skilda åsikter. Kvotering eller för den delen positiv särbehandling är metoder som får kvinnors kompetens att bli ifrågasatt....

 

Kvotering eller för den delen positiv särbehandling är metoder som får kvinnors kompetens att bli ifrågasatt. Positiv särbehandling innebär att en person ur en grupp, som bedöms som missgynnade och/eller underrepresenterade, ges förtur vid till exempel tillsättning av tjänster. Det ska påpekas att de underrepresenterade eller missgynnade och de som blir "exkluderade" i ansökningsprocessen ska ha lika meriter. Positiv särbehandling gäller endast kön och inga andra grupper som kan tänkas bli missgynnade i samhället. Kvotering är en form av särbehandling som innebär att en andel av positionerna reserveras för en speciell grupp. Kvotering kan användas på arbetsplatser i styrelserummen och på utbildningar. När det gäller kvotering så baseras den på individuella aspekter som kön, hudfärg, etnicitet, funktionsnedsättning, social bakgrund och eventuellt fler undergrupper.

Kvotering, ett lagbrott? Jag tror att de flesta minns den mediala uppmärksamheten kring Uppsala universitet, då det fälldes år 2006 av Högsta domstolen för olaglig etnisk diskriminering. Bakgrunden till domen är att de vigde platser på juristutbildningen till sökande med utländska föräldrar. Alltså, det tolkades som diskriminering. Eller rättare sagt omvänd diskriminering om man vill kalla det så. Strax efteråt, Universiteten i Karlstad och Örebro i Tingsrätten för olaglig könsdiskriminering. I Karlstads fall hade man vikt platser åt manliga sökande på olika vård- och hälsoutbildningar. De som nekades utbildningsplatser hade i samtliga fall bättre meriter men "fel" kön eller etnisk bakgrund. I slutändan fick de målsägande ett skadestånd och Högsta domstolen fastslog två olika saker. Etnisk kvotering förbjöds och året därpå även könskvotering. Alltså kvotering till utbildningsplatser är olaglig.

Ska övriga samhället skilja sig? Kvotering och positiv särbehandling innebär per definition att man exkluderar någon annan på grund av kön eller etnisk bakgrund trotsa samma meriter. Enbart på grund av att de tillhör "majoriteten". Med andra ord innebär kvotering att man låter kön, etnicitet, ålder sexuell läggning med flera definiera vägen upp i karriären. Det blir ett mått för kompetens, inte kompetensen självt. Om dessa egenskaper används för att "klättra upp" kommer dessa att användas också "när man är på väg ner" vilket bara försvårar för den eventuellt redan underrepresenterade gruppen. Låt oss illustrera med ett exempel. 

I den politiska världen då? Samhällsdebattören Alice Teodorescu skrev (den 14 februari 2014 i Svd) om valet av Mona Sahlin som partiledare för Socialdemokraterna. Hon drog slutsatsen att Sahlin som kandidat möjligtvis var kompetent nog för att ta sin plats men att hennes lämplighet, skicklighet och kompetens kom i skymundan. Fokus blev att Mona Sahlin var "av rätt kön" och att detta blev hennes fall. Bakgrunden till detta var att Lena Hjelm-Wallén, dåvarande valberedningens ordförande, hävdade att Socialdemokraterna behövde en förnyelse, det var dags att ha en "kvinnlig" partiledare. Margot Wallström avböjde och Mona Sahlin tackade ja. Det är här som kvotering blir till en stor nackdel för kvinnor som ska kvoteras in. Genom att välja Mona Sahlin i stället för Wallström som tackade nej har man degraderat kvinnor, i all välmening, till deras kön och sett till att de är utbytbara mot varandra. Och det utan att ens reflektera över deras kompetens, den har man inte ens brytt sig om att jämföra. En kvinna skulle ersätta en annan kvinna, könet skulle vara rätt och vi vet alla hur det gick för Mona Sahlin.

Vad är viktigt egentligen? När man tillsätter personer på positioner inom politiken, på arbetsplatser, så ska man kunna säga dem rakt i ögonen: "Du är här av rätt anledning, du är här för att du är utbildad, kompetent eller erfaren". Det ska aldrig kunna kopplas tillatt: ”Du är här pga. ditt kön eller för att du råkade dra rätt genlott". Om vi inte motarbetar kvotering, positiv särbehandling och liknande typer av omvända diskrimineringar gör vi avsteg från lika rättigheter för alla. Vi gör avsteg från vår demokratiska grund. Och det allra värsta, om vi fortsätter kvotera kommer vi se till att Sveriges kvinnor, kvoterade eller icke-kvoterade, blir ifrågasatta på sina positioner. Sedan kan man ställa sig frågan: Alla kvinnor som med svett, blod och tårar har tagit sig framåt på arbetsmarknaden då, ska de behöva bli anklagade för att ha kvoterats in? Om det är konsekvensen, då har vi använt oss av helt fel metoder. 

Bort med kvotering åt det ena eller andra hållet! Det handlar inte om att få fler kvinnor inkvoterade utan att vi ska arbeta för att de som vill och redan nu finns, kan stanna eller orka vara kvar med de förutsättningar som finns i livspusslet. Istället för att ta den enkla och i min värld felaktiga och kortsiktiga lösningen så kanske man måste ta den jobbigare vägen. Den kräver mer jobb eftersom man å ena sidan måste intervjua alla som slutar om orsaken till det och om det finns något som vi inom politiken kan ändra på så att de stannar kvar. Både internt och strukturmässigt i samhället. Sedan måste vi fråga oss vilka vi behöver och vad vi ska göra för att locka till oss dem. Finns det något systemfel kanske?

Slutligen. Det som lämnar mig frågande när vissa partier vill göra på detta vis är, hur jämställt är dessa partier egentligen? Man säger att man är för jämställdhet genom kvotering men om det blir fler kvinnor än män vill de ändå inte kvotera in män. Den ekvationen får inte jag ihop. Då måste det handla om något annat. Kanske man vill vända på steken och låta männen få leva under samma förtryck som man anser att kvinnor gjort under hundratals år? Hämnd har aldrig gynnat ett samhälle eller utvecklat det framåt. Tvärtom. Då lägger man sig på samma bakåtsträvande nivå och stannar upp istället.

"Finns inget skäl att kvotera upp män. Nästa mandatperiod vill vi inte ha en ojämställd KF-grupp när halva mandatperioden har gått. Därför kvoterar vi bara upp kvinnor. Eftersom samhällsproblemet är att män generellt sett får mer makt och inflytande i samhället finns det inget skäl att kvotera upp män. För så har det varit. Även om det teoretiskt sett skulle vara tre kvinnor i topp på vår KF-lista i provvalet så hade en man kvoterats upp ovanför den andra och tredje kvinnan. Med vårt nya förslag kommer inte det hända – däremot kommer kvinnor kvoteras upp om det blir många män i toppen." - Miljöpartiet Karlstad