Beslutet har fattats. Ansvaret är taget. I kväll låter vi vår älskade Greta få somna in med sina 16 år.
Det är alltid ett svårt beslut att fatta men jag vet att det är nödvändigt. Som min älskade man brukar säga: Det är mitt ansvar som hundägare och om man orkar ska följa med när det är dags...
De senaste dagarna eller den senaste veckan har klumpen i magen växt sig större. Är hon inte lite piggare nu? Jag har förhandlat med mig själv, trots att jag innerst inne vetat om svaret :(
Jag orkar dock inte följa med. Hjärtat krossas helt enkelt och jag vill inte se det.
Hon har haft ett gott liv vår Greta och skänkt oss så mycket glädje och kärlek men nu var det sorgligt nog dags. Nu får du komma upp till "hundhimlen" tillsammans med Pim-pim och de andra av familjen som inte längre är med oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar