torsdag 29 april 2010

Superhunk eller superbabe? Är det någon skillnad...

Om en man på 50+ träffar en ung vacker tjej på, ja, säg 22 år... Då är han allt som oftast i många kvinnors ögon ett äckel – gubbslem etc. Om vi vänder på rollerna då? En 50+ kvinna träffar ung tjugotvåårig kille...Vad sägs det om henne? Jo, oftast blir det att hon i stället tar för sig av livet - ”Go girl”...


Det är sjukt och orättvist. Det finns en enorm dubbelmoral i vårt samhälle när det gäller manligt & kvinnligt och då främst när det gäller sådana ämnen som är betraktade som lite tabubelagda i exempelvis sex.


What´s wrong with this picture…really?


Föreställ dig några unga snygga tjejer som i en tv-reklam på bästa sändningstid, står lättklädda i en sprakande show. Deras kroppar är inoljade. De dansar. De drar en nyss avtagen t-shirt fram och tillbaks mellan benen...


”Vårens mest upphetsande show: Scandinavian Babes!

Upplev en energisk scenshow med ett gäng unga supertrimmade superbabes! De är på uppdrag att uppfylla fantasier. Deras vapen är de snyggaste kropparna på den här sidan av galaxen och dansmoves speciellt utvalda av toppkoreografer för att försätta publiken i extas.”


Inte nog med Ladie´s night eller Chippendales som jag tidigare bloggat om. Nu ska det dras ett snäpp till med Scandinavian Hunks som uppträder på en av Sveriges mest kända nöjesbåtar.

Jag ställer frågan: Hur skulle det ses om vi fick se ovanstående reklam på tv - en massa unga tjejer som strippar och gör reklam för att sätta betalande publik i extas genom uppfyllda sexfantasier. För det är precis det det handlar om.


Skulle det vara lika accepterat att arrangera motsvarigheten för målgruppen män?


Med största sannolikhet skulle liknande arrangemang skapa skriverier och protestaktioner överallt.


Många friska, sunda män och kvinnor bejakar sin sexualitet genom att se på stripshower, köper sexhjälpmedel/leksaker eller ser på porr. Det verkar dock mer accepterat i vårt samhälle att tala om att kvinnor gör detta mer än att män gör det. Är det samhället som tvingar män att smyga iväg till någon obskyr strippklubb, medan kvinnorna lite glamouröst kan boka en liten båtkryssning eller något annat accepterat etablissemang och göra samma sak?


Vad blir effekten av att vi gör skillnad mellan könen när det gäller dessa frågor? Vad ger det för budskap egentligen?


Motståndet eller vissa människors syn på detta fenomen kan göra att det blir fult, kränkande, tabubelagt etc.


Varför denna dubbelmoral?


Det finns lika mycket ”snuskkärringar” som det finns ”snuskgubbar” och det förekommer lika mycket gubbslem som tantslem ELLER män tar för sig lika mycket av livet när det har ett förhållande med en tjugotvååring som kvinnor gör!


Vill människor gå och titta på avklädda unga killar/män/tjejer/kvinnor ska de få göra det MEN bort med dubbelmoralen!

tisdag 27 april 2010

Nyss hemkommen från MUF:s årsmöte i Värmland!

Jag fick en inbjudan att prata på MUF:s årsmöte ikväll och det tackade jag givetvis ja till! Jag föreläste om kommunikation - hur vi säger vad på ett utvecklande sätt, sådant som ligger mig varmt om hjärtat!

Det kom upp mycket intressanta frågor och det var också kul att få frågan om vilka mina hjärtefrågor är inför valet. Vi diskuterade bl.a. om hur vi kan göra de "osynliga barnen" synliga, vilket är något som är oerhört viktigt i vårt samhälle och det märktes att det fanns ett stort intresse och engagemang för dessa frågor.

Kul att se att det finns så många engagerade ungdomar i Värmland! Ibland kan man vara lite trött och inte riktigt hitta gnistan i arbetet, men då räcker det att man träffar ett sådant här gäng så får man tillbaks inspirationen och energin!

torsdag 22 april 2010

Nyss varit i debatt där temat var: Mångfald i betong

Nu märks det att det är valtider. Debatterna har startat mellan de olika partierna. I dag anordnades en paneldebatt på Karlstads Universitet, ett led i Mångfaldsdagarna. Jag var en av paneldebattörerna...

Hyresgästföreningen
som var inbjudna öppnade debatten om
Kronoparken som bostadsområde. Om det är ett exempel på misslyckad bostadspolitik eller ett lyckat urbant utvecklingsarbete.

Det bor ca 8 500
Karlstadinvånare i just detta område och ca 60 % är av utländsk härkomst. Det som diskuterades var segregation, trygghet och hur man skulle motverka detta för att få området mer attraktivt.

Det var många frågeställningar och ämnen som berördes, men det som jag reagerade mest på och som jag funderade på inför debatten var att jag tyckte man gjorde fel i att belysa Kronoparken ur ett problemperspektiv.

Kronoparken är en attraktiv och levande stadsdel i Karlstad precis som andra bostadsområden. Visst finns det utvecklingsområden här, men det gör det överallt inom alla stadsdelar i Karlstad. Jag tycker det är lite riskabelt när man utmålar Kronoparken som ett slags problemområde.

Det i sig bidrar inte till att bryta den bild som gett Kronoparken sitt speciella rykte...

Man ska lyfta det positiva i stället och det finns det mycket av på Kronoparken med
Universitetet, mångfalden, det rika föreningslivet, fritidsgården, Kronobadet (utomhusbadet som jag absolut tycker borde uttöka sina öppettider och verksamhet!), spännande mataffärer, skolan som har ett utmärkt rykte. Listan kan göras lång!

Vi pratade om att det finns vissa som tycker det finns en "vi och dom" känsla bland de boende på Kronoparken...

Precis som vi måste bygga bort den känslan bland människor som bor i ett visst område så måste vi också bygga bort det när vi talar om olika bostadsområden.

Kronoparken är inget område som sticker ut negativt när man talar om trygghet eller brottslighet i Karlstads kommun. Ska man se statistiskt på det vore det mer försvarbart att diskutera om hur vi får Tingvallastaden till en mer attraktiv och tryggare stadsdel. Den stadsdelen sticker däremot ut när det gäller trygghet och brottslighet.

Det intressanta i debatten var att man från majoritetens sida blandade ihop integrationspolitik med arbetsmarknadspolitik...

Jag var i debatten mycket tydlig med att jag tycker att man ska ha ett helhetsperspektiv på Karlstad. Vi kan inte bygga bort segregation genom att öka sysselsättningsgraden inom bara en viss stadsdel. Visst ska vi ha fler insatser och projekt som bidrar till högre sysselsättningsgrad, men man måste också vara realistisk, det behövs överallt. När vi stod och diskuterade att man måste öka sysselsättningsgraden bland de boende på Kronoparken menade vissa inom majoriteten att det var integrationspolitiken som var den stora boven i dramat. I själva verket handlar det ju om Arbetsmarknadspolitiken i bl.a. Karlstad. Det är den som behöver utvecklas.

Det handlar om att man på allvar måste ta ett helhetsgrepp i hela kommunen med insatser som bidrar till att få in ALLA på arbetmarknaden. Inte bara projekt som riktar sig till en speciell stadsdel. Det sista Kronoparken behöver är ännu ett nytt
projekt. Man har under alla år pumpat in olika projekt i området och jag tycker det är dags att vi slutar med detta. Risken är annars att vi börjar se på Kronoparken som ett enda stort projekt. Så länge vi anordnar en massa projekt i olika syften där, befäster vi den idag orättvisa bilden av att det skulle vara ett problemområde.

I övrigt kom det upp mycket intressanta och viktiga synpunkter bl.a. om att språket ofta är ett hinder och att det i sig bidrar till utanförskap.

Jag var tydlig med vad jag tyckte i just denna fråga...

När man diskuterar detta kommer man många gånger in på ämnet om hemspråksundervisning. Jag vill här framhålla att jag inte anser att man ska ta bort det. Däremot ska man utveckla det till exempelvis "språkundervisning i hemmet" istället. Att man då har fokus på det svenska språket i första hand och till hela familjen.

Det är ett faktum att det är svårt för nyinflyttade familjer att komma in i det svenska samhället om man inte kan språket. Precis som vi måste bli bättre på att föra ut budskap på flera olika språk måste också samhället bidra till att kunskaperna i det svenska språket ökar. Här skulle jag vilja se "språkundervisning i hemmet" till hela familjen. Helt enkelt en helhetssyn där hela familjen är delaktig. Att man kanske sätter det framför traditionell emspråksundervisning.

Alla bostadsområden har utvecklingsområden. Man kan inte peka ut någon specifik stadsdel där det är mer eller mindre bra. Man måste ha en helhetssyn på Karlstad där ledorden Trygghet, Gemenskap, Attraktivitet genomsyrar alla slags handlingplaner vi tar fram och arbetar efter.

När det gäller att motverka segregation tror jag det viktigaste är att arbeta med att öka sysselsättningsgraden. Att utveckla arbetsmarknadspolitiken. Om fler får en sysselsättning kommer det att stärka människor så att de får självrespekt och ett egenvärde.

En annan viktig del är givetvis också att arbeta med trygghet. Att vi bl.a. från tidig ålder bland barn, ungdomar och föräldrar arbetar förebyggande. Det är oerhört viktigt och är enligt min mening den största bidragande faktorn till trygghet i vårt samhället.

tisdag 13 april 2010

Jag dissar upprepade utrops-/frågetecken och hissar det skrivna ordet

En liten reflektion över att använda flera utrops- och/eller frågetecken när man skriver sms, mejl, blogginlägg etc. De flesta har nog varit i situationer där sändaren använt sig av detta - vad får man för känsla som mottagare?

Ilska, undran, frustration, ledsamhet eller rycker man bara på axlarna...

Jag personligen undrar alltid när jag ibland råkat ut för detta - vad menar personen egentligen?

Givetvis beror det på det övriga innehållet, men när man använder dessa tecken som en slags förstärkare i ett sakligt, bestämt mejl uppfattas det oftast som otrevligt och plumpt. För mig är det ett tecken på okunskap att inte kunna uttrycka det i språket eller om jag känner personen i fråga - att denne känner en ilska för stunden men kanske inte menar något illa med det eller? Det är lite klurigt och det är därför jag tycker man ska vara lite försiktig med att använda det.


Skillnad är det om man vill använda det för att förstärka något i positiv bemärkelse…

Exempel
Jag känner mig lycklig!!
Här är det helt ok att använda dubbeltecknat eller till och med trippeltecknat:-) Det kanske till och med skulle se lite tomt ut om man inte hade det med…
Jag känner mig lycklig.

När jag får ett meddelande där det förekommer flera utropstecken eller frågetecken efter varandra tycker jag ser lite oborstat ut och det är ett sådant tillfälle som jag tar ett kliv tillbaks och tänker efter innan jag svarar på det - om jag ens gör det:-)

Exempel
Hej,
Jag har försökt få tag på dig en längre tid men har inte lyckats!!!?? Har du tagit fram informationen jag bad dig om?? Ring mig så snart du kan!!!
Vad får du för känsla när du läser det?

Om jag skulle svara på detta meddelande skulle jag aldrig lägga mig på samma nivå, även om det är frestande att direkt fråga vad personen i fråga har för anledning att vara otrevlig:-) Även om det blir en otrevlig känsla när du läser det kan du aldrig veta om det är det som är meningen eller om det helt enkelt handlar om obetänksamhet eller kanske okunskap. Om det är menat som otrevligt eller att den som skickat det vill verka lite viktigt och sätta en på plats brukar det oftast handla om ilska för stunden och då gör man bäst i att låta det rinna av personen i fråga för att senare låta allt återgå till det vanliga.

Exempel
Hej!
Jag har försökt få tag på dig, men inte lyckats. Har du hunnit ta fram informationen jag bad dig om? Ring mig så snart du kan.
Känns detta behagligare?

Jag försöker undvika upprepade utrops-frågetecken efter varandra eftersom jag vet att många uppfattar det som otrevligt eller till och med som ett svaghetstecken. Om jag vill framföra en bestämd synpunkt till någon försöker jag göra det med ord, men det är givetvis en smaksak.

Vissa kanske känner sig mer slagkraftiga och viktiga med att använda dessa tecken upprepade gånger. Jag tycker ändå att man ska akta sig för det eftersom det kan avslöja en del om en själv. Det finns också en risk att andra bildar sig en felaktig bild om en själv.

Jag dissar upprepade utrops-/frågetecken och hissar det skrivna ordet.

söndag 11 april 2010

Pajaskonsterna i UFC 112 imponerade inte på mig!

Då var det över, igen. Här kommer mina reflektioner efter nattens UFC 112 i ABU Dhabi:-) Till skillnad från UFC 111 som genomgående höll hög klass var det lite tvärtom med nattens UFC 112. Samtliga matcher som visades var, ja, vad ska man säga… slätstrukna. Detta var ändå något jag hade sett fram emot eftersom det var högklassiga fighters där några av dem lätt platsar på min ”tio i topplista”.

Anderson Silva vs. Demian Maia

Kvällens main event - Kvällens cirkusnummer enligt mig...

Vad i hela friden höll Anderson på med? Jag blev duktigt besviken över hans arroganta, töntiga pajasfasoner som han genomgående höll på med under matchen för att visa någon slags överlägsenhet gentemot sin motståndare Maia. Han sjönk i mina ögon och egentligen började jag efter tredje rondens patetiska uppträdande undra om det helt slagit slint i huvudet på honom. Han försökte ”leka” med sin motståndare och gestikulera vilt: ”Is that all you got?” men ändå verkade han inte klara av att ”göra slut” på Demian. I sista ronden eskalerade hans fjanterier och han sprang rund i oktagonen som en friidrottare. Han fick två välförtjänta varningar av domaren som sista varningen time-outade matchen och sade till honom på skarpen att han fick ge sig annars skulle han få poängavdrag.

Silva vann matchen genom unanimous descision, men i mina ögon skulle det gått till Maia.

Egentligen är Anderson överlägsen de flesta men denna match visade han sin sämsta sida som man också ett par gånger tidigare fått se tendenserna till och den sidan gör att Andersen sjönk i mina ögon, tråkigt nog. Han kan så mycket bättre och det finns ingen anledning för honom att dumma sig på detta sätt. Det är en sak att undvika sin motståndares slag och sparkar etc. men det är en annan sak att undvika sin motståndare. I slutet bad han publiken/fansen om ursäkt för sitt uppträdande och att han inte levererat, men nu är det andra gången han ber om ursäkt för precis samma sak så man börjar fundera…

BJ Penn vs. Frankie Edgar

Denna match var väl den som imponerade mest och då med Frankie Edgars enorma energi. Jag har aldrig sett någon som så intensivt höll igång 5 ronderJ. Första ronden sa jag att det aldrig kommer hålla - han kommer trötta ut sig, men ack så fel jag hade.

Det var precis som om man snabbspolade samtliga ronder.

Detta var en av de matcherna som jag verkligen sett fram emot eftersom Penn´s matcher alltid är underhållande. Jag blev dock lite besviken över hans något passiva stil gentemot ”Durazellkaninen” Edgar. BJ är en av mina favoritfighters med sin sköna, explosiva fightingstil som dock saknades i natt, han var inte dålig på något vis men det där lilla extra saknades. Edgar vann titelmatchen välförtjänt även om det var överraskande. Han imponerade också med sin ödmjuka sida när han efter matchen hyllande sin motståndare med att säga något i stil med att om han är halva den champion som BJ är så är han överlycklig…

Matt Hughes vs. Renzo Grazie

Kändes som en vänskaplig sparringmatch.

Den var lite själlös. Grazie tog inte hem det mot Hughes som jag ändå trodde han skulle göra. Matt van på TKO i tredje rond.

Terri Etim vs. Rafael Dos Anjos

Etim lade i början av matchen ned otroligt mycket energi på en giljotin som han inte ens fick in ett bra grepp på, vilket gjorde att han verkade vara helt slutkörd under hela fighten. Han tog inga initiativ eller tog chanserna när han bjöds på dem. Jag tyckte genomgående att han var ganska passiv mot Anjos som glänste till lite i sista ronden och vann matchen med kvällens snyggaste arm lock.

Alexander Gustafsson vs. Phil Davies

Alexander kämpade bra mot Davies men han verkade inte vara i form. Förlorade tråkigt nog mot ”Mr Wonderful” i submission (choke) första rond. Tråkigt, men alla har sina svackor och Alexander har redan visat att han kan tidigare.

lördag 10 april 2010

Våren är här! Nu börjar diskussionerna om kortare öppetider på krogar och uteserveringar...

Nu när våren är här och sommaren närmar sig börjar människor sakta men säkert dra sig ut mer. Uteserveringarna börjar på nytt leva, de sprider glädje och bidrar till levande centrum runtom i landets kommuner. Det är också nu som dessa dumma argument & beslut om kortare öppettider på krogen/restauranger börjar bubbla upp i vissa kommuner och jag kan inte låta bli att kasta mig in i debatten eftersom jag anser att argumenten för kortare öppettider är kortsiktiga och obetänksamma.

http://kentpersson.wordpress.com/2010/04/08/sjalvklart-ska-uteserveringarna-i-orebro-kunna-vara-oppna-langre-an-till-23-00/
http://moderatlotta.wordpress.com/2010/04/08/uteserveringar-oppna-efter-23-pa-sommaren-sjalvklart/
http://mariahaglundkumla.blogspot.com/2010/04/ett-levande-centrum.html

Ska samhället bidra till dolt missbruk och våld?
***
Vi vet att alkoholkonsumtionen ökar överlag i vårt samhälle - våld och övergrepp ökar i takt med promillehalten. En stor bidragande faktor till detta är den ökade tillgången på illegal alkohol. Här har samhället föga kontroll i det stora hela. Det är den illegala marknaden samhället måste bekämpa och det på flera olika nivåer, inte den legala marknaden.

Jag tycker att man vissa gånger fokuserar på helt fel saker när man talar om förebyggande arbete...
***
Jag har under många år tidigare arbetat som processledare inom ramarna för alkohol- och drogförebyggande arbete på kommunal nivå. Jag anser att det är ett av de viktigaste områdena som samhället ska arbeta med. Det är dock viktigt att man lägger resurserna på rätt ställe!

Det finns ett område som jag tycker att man är helt fel ute när man talar i förebyggande termer. De som ger underlag till beslut på detta område tänker inte långsiktigt eller har ett helhetstänk. Jag anser inte att man arbetar förebyggande när man resonerar om att krogar ska stänga tidigare. Det blir snarare en motsatt effekt och man slänger upp dörrarna för den illegala marknaden, det dolda våldet och missbruket.

Det finns ingen forskning som visar på att den totala alkoholkonsumtionen minskar vid kortare öppettider på krogen...

Det är mycket förvånande att olika instanser uppmuntrar till kortare öppettider på krogen. Detta med tanke på att det med all sannolikhet kommer öka med privata fester, svartklubbar mer eller mindre etablerade.

Jag tycker också att man skilja på päron och äpplen...

Självklart ska de som har serveringstillstånd sköta sig och inte servera till märkbart berusade eller minderåriga. Det handlar om hur människor dricker inte när.

Hur ska ligga i fokus inte när...

Tillsynen på de restauranger och krogar med serveringstillstånd måste förbättras tillsammans med att krogpersonal utbildas som idag redan görs. Man kan också tänkas uppmuntra personal att samarbeta mer med socialtjänsten när man ser att personer tenderar att ha ett missbruk eller håller på att utveckla ett. Tillståndsenheter måste förbättra sitt arbete och samarbeta över kommungränserna och med andra myndigheter. Stickprovskontrollerna måste göras över gränserna. Bättre vore att kraftsamla samtliga alkoholinspektörer som arbetar i ett län och göra tillsyn på flera restauranger samtidigt än att kommuninspektörerna tar krog efter krog under en och samma kväll. Djungeltelegrafen arbetar sig, på det sistnämnda sättet, varm och det är ett förlegat arbetssystem.

Det finns också en annan aspekt som används i diskussionerna om kortare öppettider på krogen och det är att det förekommer mycket bråk vid stängningsdags utanför krogarna. Det finns de som hävdar att kortare öppettider minskar våldet...Hur tänker man då?

Krogar som har utskänkningstillstånd med längre öppettider har också ett erforderligt antal ordningsvakter för att upprätta ordning och säkerhet (detta bekostas av krögarna själva och kontrolleras av polismyndigheten). Med hänvisning till detta borde man snarare resonera tvärtom och uppmuntra till längre öppethållande. Polis har då också mer hjälp under längre tid av förordnade ordningsvakter och man får en bättre spridning på när människor går hem.

Risken för bråk ökar om alla går ut samtidigt...

Om vi skulle få en utveckling av den illegala marknaden genom att man stryper den legala, minskar den samlade kontrollen. Exempelvis servering till märkbart berusade, våld, sexualbrott, kontroll av åldersgräns etc. Det finns ingen tillsyn på svartklubbar eller efterfester. Kortare öppettider leder förmodligen också till att polisen får en ökad arbetsbelastning på ett större upptagningsområde.

Det är ett steg bakåt med tänket om kortare öppettider eftersom man av erfarenhet i Stockholm vet att när man införde ett försök år 1993 med längre öppettider på krogen så försvann mer eller mindre det stora problemet med svartkrogar. Har man glömt bort detta?

Så länge det finns ett behov för människor att komma ut och roa sig så kommer marknaden för krogar finnas i stor utsträckning.

Jag tror mer på att utöka öppettiderna och servera alkohol under kontrollerade former i syfte om att förebygga våldsbrott och överkonsumtion av alkohol. Jag tror också på att samhället ska fortsätta med att satsa på att stärka självförtroendet och självkänslan hos barn, ungdomar och föräldrar. Detta genom stöttning och metoder som har vetenskapligt bevisad effekt. Det är alkohol- och drogförebyggande arbete. Lyckas vi med detta kommer troligtvis totalkonsumtionen av alkohol och droger minska i det långa loppet!

torsdag 8 april 2010

Tvångseparation pga. ålderdom - Är det sådan här omsorg vi vill ha när vi blir äldre?

Något som jag tycker är riktigt bra att det kommit upp till ytan på sistone är äldres inskränkta valfrihet att få leva tillsammans med sin livskamrat om man blivit så gammal eller sjuk att man är tvungen att flytta till ett boende där stöd finns.

Jag kommer mycket väl ihåg när jag var förra sommaren var på ett verksamhetsbesök på ett äldreboende. Under besöket lyssnade vi till medarbetarnas synpunkter på vad som fungerade bra inom äldreomsorgen och vad som kan bli bättre.

Som alltid, under besök ute i verkligheten, kom det fram mycket bra synpunkter från medarbetarna och det var mycket lärorikt att få lyssna på hur deras vardag såg ut . Det var dock en sak som särskilt etsade sig fast i mitt minne och jag har återkommande tänkt på det sedan dess.

I slutet av samtalet berättade en av sjuksköterskorna om vad hon tyckte var den absolut viktigaste frågan för politiker att lyfta.

Det hon berättade var nytt för mig och jag kan säga att jag blev riktigt illa berörd av det hon berättade...

Hon berättade hur det fungerade med äldre par där en av dem eller båda av dem blir sjuka och är tvungna att flytta in på ett boende för att få stöd. Under hennes många år som sköterska inom äldreomsorgen hade hon bevittnat hur åtskilliga par som levt tillsammans hela sina liv, tvingats separera från varandra. De hade fråntagits rätten att fortsätta bo tillsammans.

Hon drog en parallell mellan sig själv och sin man där hon sa att hennes hjärta skulle krossas om de skulle vara tvungna att flytta isär om en eller båda skulle bli tvungna att flytta till ett äldreboende när de blir äldre.

Då när jag satt och lyssnade på henne högg det till i mitt hjärta. Jag höll fullständigt med henne. Det är befängt att det inom flera kommuner fungerar som det gör och att det har fått göra det under så många år.

Jag finner inte ord för hur bedrövligt det är. Jag själv skulle också bli förkrossad om jag och min älskade skulle vara tvungna att separera bara för att vi blir gamla och sjuka. Självklart ska man ha rätten att välja hur man vill ha det när man hamnar i en sådan livssituation. Man ska beredas möjlighet om man vill bo tillsammans som man tidigare gjort.

Det finns inget som ska kunna tvångsseparera äldre människor som älskar varandra och har levt tillsammans under flera år eller merparten av sina liv.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen…

Alla borde tänka mer än en gång (även om det känns långt bort), är det sådan här äldreomsorg som jag skulle vilja ha när jag blir äldre?

Att få komma ut på dagliga promenader, få duscha varje dag, få vara delaktig i en social tillvaro med andra människor varje dag, få leva tillsammans med den man älskar de sista åren av ens liv - det är några av de sakerna som jag anser som självklara. Men det är det långt ifrån att det är så inom alla kommuners äldreomsorg runtom i landet. Det tillsammans med flera andra äldrefrågor är något som jag är beredd att kämpa för. Det angår oss alla och vi kommer alla dit en dag. Bara för att man blir äldre så ska man väl inte behöva få lägre livskvalité!

Vivian...

Vivian...