Nätmobbning - ingen ovanlig företeelse

Enligt en stor undersökning som publicerades förra året hade 12 % av Europas 9-16-åringar oroats över något på nätet. Det var inte pornografi och självmordssajter som störde mest utan det var nätmobbning. Läs mer om detta här. I Värmlands folkblad kan man också läsa om en undersökning som Medierådet som publicerade i höstas. Den visar att elva procent av de unga mellan 12 och 16 år råkat ut för nätmobbning. 
*
Jag har tidigare skrivit om mobbning – orsak och verkan. Hur man förebygger det. Hur det är att själv vara ett offer. Hur går det då till med nätmobbning eller för den delen mobilmobbning som jag också skulle vilja väva in i detta ämne? Det är när man med hjälp av ny teknik som datorer, tv-spel, mobiltelefoner - chatrooms, grupper på facebook, MSN, bloggar etc trakasserar eller kränker någon annan - oftast med skrivna ord. Det är genom dessa verktyg och kanaler som det idag på enkla sätt förekommer och denna form av mobbning vara ännu värre än den "vanliga" – (”öga mot öga”-mobbning).

Den som blir utsatt för nätmobbning har ingen fristad och man kan jämföra det med anonyma hatbrev som skickas till en person i tid och otid. Det är problematiskt att få fatt i förövarna eftersom man kan skydda sig bakom anonymiteten. Man tar sig friheter som man inte skulle komma på att göra ”öga mot öga”. Studier visar också att denna typ av mobbning blir alltmer vanligt. Det finns dock något som oroar mig än mer. Det är normaliseringsprocessen som många barn och ungdomar genomgått dvs. det har blivit så vanligt att man knappt reagerar på det när det förekommer.

Jonas Persson, IT-polis och chef för Värmlandspolisens tekniska enhet utalar sig i Värmlands folkblad om just detta:

”- På något sätt tappar de bort tankarna på rätt och fel som om de vore mer okej och mobba någon i cybervärlden."

Information sprids med förstörda liv i sina spår och den är svår att få bort...

Jag kan inte nog många gånger trycka på hur viktigt det är att man tänker på vad man lägger ut på nätet. Som vuxen förebild är det än mer viktigt att man tänker på detta.

Barn gör inte som vuxna säger – barn gör som vuxna gör…

Det här med att skicka bilder på sig själv eller använda sin webbkamera.

Det finns en mycket viktig aspekt som jag ständigt upprepar för unga som chattar-skickar bilder på sig själva över nätet eller via mobil. Tänk er för! Man bör alltid ställa sig frågan om man resten av sitt liv tycker att det är kul att ens kompisar, arbetskolleger, familj, barn har möjlighet att kika på dessa?

Bilder sprids dagligen och cirkulerar runt på alla möjliga ställen som man själv kanske inte alls tycker är lämpliga. Detta är en risk man tar när man skickar bilder till andra.

Detta händer dock dagligen och det kan också betecknas som en form av nätmobbning-kränkning...

Företeelsen är vanligare än man tror och är man yngre kanske man inte har den erfarenhet och kunskap om hur det verkligen fungerar. Ej heller vilka risker man tar när man sitter där och chattar med någon trevlig kille eller tjej som gärna vill ha ett foto.

Det är jätteviktigt att man som förälder för en dialog med sitt/sina barn och det är aldrig för sent att ta upp det. Helst ska man ta ett samtal med dem den dagen de börjar sitta framför datorn. Vad de kan lägga ut. Skillnaden mellan privat och personligt. Visa intresse för vilka sajter de besöker. Det är dock sällan någon idé att förbjuda dem att besöka vissa sajter - bättre är att föra en dialog om hur de ska bete sig när de är där och vad det är för olika sidor. Givetvis ska man anpassa innehållet efter ålder och mognad.
*

Anna Frisén, professor i psykologi – (också nationell samordnare som ingår i ett nätverk med cybermobbningsforskare på uppdrag av Samhällsvetenskapliga fakulteten) brukar tala om att man som regel i England lär ut tre viktiga budskap till alla skolbarn:

***

Zip it – lämna inte ut information

Block it – blockera kontakter

Flag it – berätta för vuxna

Tips hämtade från artikel i Värmlands folkblad:

Föräldrar:

• Placera datorn i vardagsrummet där alla andra i familjen finns tills barnet är tillräckligt gammal att ha en egen.

• Varför webbkamera när barnen ändå chattar mest med sina kamrater som de ändå träffar i verkliga livet.

• Uppmuntra dialog. Om barn ser något otäckt på tv är det naturligt att prata med dem om det. På nätet finns betydligt mer ocensurerade saker att se, så prata också om det.

• Ge dig ut på nätet och besök de sajter barnen besöker för att förstå vad som finns och hur det går till.

Barn/ungdomar/vuxna:

• Var restriktiv med vad du lägger ut på nätet. Undvik att lägga ut personuppgifter som gör att du kan spåras.

• Lägg inte ut bilder på personer om du inte tycker att de är okej. Tänk - skulle det vara okej att sätta upp den här bilden på en busskur? Om inte - lägg inte heller ut den på nätet.