Bitterfittans återkomst!

Ibland förvandlas jag till en bitterfitta, inget jag gillar men man trillar dit då och då. De senaste dagarna har jag varit det iallafall och det är pga. Socialchefdagarna jag varit på i Malmö. Som FSS Föreningen för socialchefer i Sverige anordnat. 

Jag ska inte rata allt utan det fanns några guldkorn men att man inte förstår att man ska hålla en bra nivå gällande politiska ställningstaganden är för mig helt ofattbart. Om man vill få till en förändring inom den sociala sektorn som är politiskt styrd då kan man inte välja att spela enbart på vänsterns arena. Och i ärlighetens namn denna konferens tenderade att gå i kommunismens tecken tidvis.

När jag trodde att det inte kunde bli värre, då kliver riksfeministen Nina Björk upp på scenen, kvinnan som ligger så långt åt vänster att Sossarnas och Vänsterpartiets ramar inte räcker till. Som tur är var det inte bara jag som reagerade efter diverse påhopp på de hemska borgarna som förstört hela samhället. Det var dock inte bara jag som blev frustrerad utan det var många som som började skruva på sig när hon raljerande dömde ut Mona Sahlin.

Ja, Nina är verkligen ett kapitel för sig och man kan ju fråga sig om hon går i kläder stickade av mossa och torkar sig med barkbitar när hon går på toaletten. Det borde hon göra enligt mig eftersom hon så glatt klankar ned på människors besatthet av materialistiska ting och med sina spikskor stampar på människors drömmar.

Nej, denna gång gjorde FSS bort sig rejält och det är min bestämda åsikt att efter denna konferens kan de lika gärna lägga ner. Att de inte förstår hur många de tappar när de med sin ordförande inleder med vänsterpropaganda, klankar ned på regeringen och fortsätter i samma anda, pass efter pass efter pass

In order to change we have to be sick and tired of being sick and tired... 

Nästa år väljer vi något annat!