Man kan inte bekämpa diskriminering genom att använda annan diskriminering…

Ibland blir man förvånad över hur det artar sig när okunskap tar överhand och orden inte räcker till... Jag har här tidigare tagit upp ämnet om Feministiskt självförsvar som i vissa städer riktas till unga flickor. Parallellt med detta har jag också debatterat om det i tidning.

Än en gång fick jag bekräftat för mig vilken skev bild och offerideologi vissa utgår i från när man diskuterar jämställdhet i samhället...

Frågan som jag ställer mig när man har ett sådant resonemang är: Vem tjänar på att skrämma upp unga flickor med att de kan bli utsatta för våld? Jag anser att det begränsar deras frihet. Flickor/kvinnor blir utsatta för våld och det i sig är bedrövligt, men alla som blivit utsatta för våld är offer oavsett kön. Det är inte bara kvinnor eller kvinnor som kollektiv grupp som blir det.

Det är givetvis med en feministisk underton som man gjort detta uttalande - som så många gånger annars, när man berör jämställdhetsfrågor som feminister anser sig ha ensamrätt att bedriva. Det är sällan som det rörs upp så mycket känslor som när man talar om feminism.

Jag säger som en kollega till mig brukar säga när vi diskuterar frågan: "Jag är inte feminist-jag är humanist"...

Debatten som nu ständigt pågår gällande jämställdhet har kommit att bli någon slags feministisk könskamp. Kvinnor målas upp som offer eller underordnade männen i vårt samhälle. Man använder sig av en slags offerideologi som jag har mycket svårt att ställa mig bakom.

Många gånger motarbetar Feminism jämställdhet i stället för att främja den...

Jag tycker det är märkligt med hur man med ett genusperspektiv resonerar för att få en ökad förståelse och lösningar på problemen i samhället gällande jämställdhet. Det är inte rätt väg att gå om man vill lösa problemet. Problematiken gällande jämställdhet är många gånger mer komplext än att det bara handlar om en grupp. Orsaken till att jämställdhet måste eftersträvas överallt i vårt samhälle är för att diskriminering i olika former fått fotfäste. Här handlar det inte om att det är kvinnor som grupp blir utsatta, utan det är människor oavsett kön som blir det. För att lösa problemen med diskriminering och främja jämställdhet i stort måste vi ha ett individuellt synsätt på människor.

Man kan inte bekämpa diskriminering genom att använda annan diskriminering…

Så länge man behåller bilden av att kvinnor är offer eller underordnade männen så är det den bilden som befästs. Bilden av problemet framhålls medan jag anser att bilden av lösningar borde komma i första hand och då inte bara när det gäller kvinnor som grupp utan alla människor som individer.

Jag är en stark självständig kvinna och ser mig själv som jämlik mannen. Om jag vill komma någonstans eller nå ett mål så vill jag kämpa för det.

Rätt person på rätt plats. Jag vill inte kvoteras eller se på mig själv som det svagare könet, däremot är jag för positiv särbehandling dvs. om det är två personer som är lika kompetenta för samma arbete som de söker till, att man då väljer den ena för att främja jämställhet (exempelvis kön, ålder, etnicitet etc.)

Sluta kalla kvinnor offer och underordnade männen …

Jag vill inte bli placerad i det facket. Vi kvinnor behöver sträcka på oss, skaffa oss lite självförtroende och se möjligheter istället för hinder och inte tänka på oss själva på ett sådant sätt som gör det enkelt att utnyttja.

Jämställdhet för mig handlar om att se att vi alla är olika men att vi kompletterar varandra på olika sätt. Jag ser individer – starka individer som alla ska leva i ett jämställt samhälle.

-+-=-