MASKROSBARN AV MIN TID

söndag 24 maj 2015

Polisens nya sätt att få fast olagligheter i trafiken


Målet med ANPR kamerorna som polisbilarna har utrustats med är att öka säkerheten i trafiken och få bort trafikfarliga fordon. Systemet ger utslag direkt och fordonet kan stoppas för kontroll.

Kameran i polisbilarna tar 25 bilder i sekunden och läser automatiskt av registreringsskyltarna.


Detta system kommer att försvåra för de som bryter mot lagar och regler i trafiken och polisen hoppas att det leder till att färre döda och skadade i trafikenEn viktig aspekt med detta system är att man på ett enklare sätt kommer att kunna kontroller  när kameran ger utslag på farliga fordon i trafiken, framför allt efterlysta fordon. De körs många gånger av personer som är drogpåverkade och inte har körkort.
Sedan är inte systemet fulländat men med tanke på de små brister som finns, kan man inte låta bli att dra på läpparna :) En polisman som intervjuats av tidningen Svensk Polis berättar om att den ibland kan läsa av fel saker, exempelvis en reklamskylt med ”Oxfilé 85 kr” som den tolkade som en registreringsskylt.

lördag 23 maj 2015

När de sakliga argumenten tar slut, slänger man skit…

I alla fall om man ska gå på socialdemokraternas linje.


Det är inte första gången man ser sossarna få utslag av ren desperation där de drar ned debatten på riktig lågstadienivå. På sistone har det varit mycket gnäll från oppositionen, där de på flera olika sätt försökt måla upp en bild av Karlstad som inte stämmer överens med verkligheten. Ju mer vi har bemött dem och slagit hål argumentationen, desto hårdare klimat i deras retorik har det blivit. Och jag måste säga att efterskalven från gårdagens debatt i kommunfullmäktige, är riktiga lågvattenmärken. Man flyttar fokus från den bristande argumentationen till att försöka svärta ner motståndaren. Leta fel, ta saker ur sitt sammanhang och använda härskartekniker genom påförande av skuld och skam, förlöjliganden åt alla håll. Allt annat än att faktiskt jobba fram en bättre, mer konstruktiv politik med hållbara argument, från deras sida.

Det fungerar inte att komma och säga att allt är så eländigt i Karlstad när vi faktiskt har det bra och kommuninvånarna backar upp den synen. Sedan kan bra givetvis bli bättre och det är något vi faktiskt jobbat med de senaste åren efter att vi tog över makten. Här kan man rada upp en hel del punkter på hur bra det faktiskt blivit och att mer är på väg.

Nej, lägg ned detta käbbel och kom med hållbara förslag istället. Och det vet ju alla, härskartekniker imponerar sällan. Det tar lite emot att ge tips till motståndarna men jag bjuder på det, denna gång – det skulle nog inge mer respekt om man faktisk bröt denna destruktiva spiral och tog plats på den politiska arenan utan smutskasteri. Det gör faktiskt inte ont att erkänna att någon annan faktiskt gjort ett bra arbete.

söndag 17 maj 2015

Jakten på lycka..

Vissa säger att lycka inte kan köpas för pengar. Jag säger att det beror på hur man definierar begreppet lycka. 


Självklart kan man köpa saker/upplevelser som gör att hjärnans lyckocentra påverkas. Problemet idag är att många människor sätter ett likhetstecken mellan pengar och lycka. Man sätter helt enkelt upp mål som går ut på att hela tiden köpa saker. När man gör så, tror jag att risken är stor att man faktiskt begränsar fast sig. Man ser inte skogen för alla träden eftersom man hela tiden finner nya saker man vill ha. I detta konsumtionssamhälle som vi lever i idag ser vi oftast fel hela tiden och det stjälper över i vårt dagliga tänkande: Det finns alltid en finare bil att köpa och en roligare resa att göra. Vi stannar inte upp och uppskattar det vi har.


Jag tror att vi många gånger springer så fort i jakten på lycka, att vi glömmer bort de där ögonblicken när man på riktigt upplevde känslan av att vara lycklig. Som när man var liten och upplevde obefläckad lycka. När allt i vår värld på alla sätt var helt ok. Innan vi hade en massa krav på att äga saker, jämföra oss med andra, sätta upp mål i livet och springa alldeles för fort för att hinna med allt.

Vi har hela tiden, långt därinne kvar minnet av den där villkorslösa lyckokänslan man upplevde som barn. På ett sätt jagar vi kanske det ouppnåeliga. Som vuxen vet man hela tiden att allt kommer med ett pris och vetskapen om det gör att man aldrig riktigt blir lycklig. Du jämför allt, du har för många variabler igång samtidigt.

Man kan köpa sig kortfristig lycka men vad offrar man för det? Tar man lån till det, försakar man annat? 

Det gäller att man finner de där sanna värdena i livet och det är inte enkelt. Ett delmål i livet skänker aldrig någon bestående lycka. Det är som att åka på en resa och när du ligger där på stranden andra dagen, planerar du redan inför nästa resa, istället för att leva i nuet och ta in det som finns runtomkring dig. Se ett halvtomt glas eller ett halvfullt glas. Risken är att om man är en person som ofta ser ett halvtomt glas, är risken stor att man jagar nästa glas och hoppas att det är fullt den här gången. Jag tror att man måste vara ärlig mot sig själv och sätta upp ramar som passar en själv. Annars jämför man sig med andra vars ramar är mycket större hela tiden.

Vi ska komma ihåg att det är bara när vi engagerar oss, fokuserar, absorberar, kommunicerar, upptäcker eller lär oss som vi upplever lycka som en biprodukt eller en sidoeffekt. 

Vi borde inte tänka på att jaga lyckan så mycket som vi borde tänka på lyckan i att jaga. Lite som när man planerar en födelsedagsfest eller ett bröllop. Även om festen blev hur kul som helst, var det oftast i planeringen av den som man faktiskt gick runt i ett slags lyckorus…

Mitt 40-årskalas med 80-tals tema.

onsdag 29 april 2015

Är numer också proffsbloggare på Nya Wermlandstidningen...

Jag vill straffa saker som jävlas med mig...


Jag vet inte varför man egentligen agerar på detta sätt men jag antar att det finns någon inre önskan om att saken i fråga ska bli så vettskrämd av ens ilska,´ att den direkt lägger sig på rygg och med ens fläker upp sig. Så att man lugnt och sansat kan plocka ur det man vill ha och med en självgott leende kan tänka: Ha, där fick du. Det där vågar du aldrig mer göra om. 

Önskan slår ju av helt förklarliga skäl aldrig in och det brukar sluta med att man tar man fram en kniv eller annat lämpligt verktyg som finns till hands (inte alltför sällan en sax) och skär eller klipper upp saken i fråga, med bestämda och lite straffande tag.

Helst skulle man vilja göra lite mer, som att klippa sönder förpackningen i små molekyler i hopp om att det ska göra riktigt ont på den. Eller varför inte dra så mycket man orkar i de där nylonstrumpbyxorna som det alltid går en maska i när man är extra stressad och ska till jobbet, i hopp om att de skrika av smärta.

Nåväl, jag erkänner, kan finnas ett samband med att vara rödhårig och ha temperament eller så är det helt enkelt så att murphys lagdriver oss alla till vansinne periodvis i livet. Jag för min del tror att det är bra att få ett hjärnsläpp ibland, så länge det inte drabbar någon annan på ett negativt sätt.

Jag vet dock att jag inte är ensam. Frågan är hur många som löper linan ut när humöret tryter? Jag känner till åtminstone en person som satte sina strumpbyxor under foten och drog i dem så långt hon bara kunde över huvudet, för att sedan avsluta med att bita tag i dem rejält, så att det skulle göra riktigt ont i dem som straff för att de jävlades.

Ha en underbar dag nu och le mycket! Jag har hört att det smittar av sig :)
IMG_1768

onsdag 15 april 2015

Bidragsberoende Sverige på väg tillbaks...

Jobbfientlig politik rakt igenom... 


  • 80 000 jobb riskerar försvinna. Hårt slag mot företagen och ungdomar. 
  • Minskat ROT-avdrag från 50 % till 30 %
  • Förhöjda sociala avgifter för unga. 
  • Höjd löneskatt för 65+are
  • Höjd bensinskatt, en liter vid pumpen ska kosta 55 öre mer och 60 öre mer på diesel
  • Etanolskatten kommer att höjas


Jo, men är det inte bra att man satsar på äldreomsorgen då? En nödvändighet för vilket parti som helst med den alltmer åldrande befolkningen vi har och kommer att få. Synd att säga att regeringen "satsar särskilt" när det egentligen är det minsta man kan göra med framtidens utmaningar.

Finns mycket att anmärka på men en jag ställer är: Hur har regeringen tänkt uppnå målet med att har EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 med denna extremt jobbfientliga politik? 

...med en tillbakagång till bidragsSverige där det inte kommer löna sig att jobba?



FAKTA: ETT URVAL FRÅN VÅRÄNDRINGSBUDGETEN 2015

  • Höjt tak i a-kassan till inkomst på 25.000 kr. Kostar 0,9 miljarder 2015 och 2,8 miljarder 2016.
  • Höjt underhållsstöd: 207 miljoner 2015, 624 miljoner 2016.
  • Ökad bemanning i äldreomsorgen: 1 miljard 2015, 2 miljarder 2016.
  • 6.500 nya utbildningsplatser genom tillskott till Komvux, folkhögskola, högskolor och universitet, 650 miljoner.
  • Förlossningsvården: 200 miljoner kronor, 400 miljoner 2016.
  • Järnvägsunderhåll: 620 miljoner, 1,24 miljarder 2016.
  • Lokalt klimatinvesteringsstöd: 125 miljoner 2015, därefter 600 miljoner årligen.
  • Naturvård: 460 miljoner 2015.
  • Näringspolitik: 225 miljoner 2015, 315 miljoner 2016.
Finansiering:
  • Slopade nedsatta arbetsgivaravgifter för unga: 5,5 miljarder 2015, 16 miljarder 2016.
  • Höjd effektskatt på kärnkraft: 104 miljoner 2015, 250 miljoner 2016.
  • Slopat rut-avdrag för läxhjälp: 20 miljoner 2015, 50 miljoner 2016.
  • Höjd skatt på naturgrus och bekämpningsmedel: 11 miljoner 2015
Källa: Regeringen/TT

lördag 11 april 2015

Vivian...

Vivian...