Marléne L Kopparklint´s blogg!: april 2015

onsdag 29 april 2015

Ibland undrar jag om jag är den enda som vill straffa saker som jävlas med en? Exempelvis plastförpackningar som är omöjliga att få upp och man till slut halvt vrålar rakt ut i frustration och slutar med att hotar upp förpackningen i fråga: Nu j***** ska du få!

Jag vet inte varför man egentligen agerar på detta sätt men jag antar att det finns någon inre önskan om att saken i fråga ska bli så vettskrämd av ens ilska,´ att den direkt lägger sig på rygg och med ens fläker upp sig. Så att man lugnt och sansat kan plocka ur det man vill ha och med en självgott leende kan tänka: Ha, där fick du. Det där vågar du aldrig mer göra om.

Önskan slår ju av helt förklarliga skäl aldrig in och det brukar sluta med att man tar man fram en kniv eller annat lämpligt verktyg som finns till hands (inte alltför sällan en sax) och skär eller klipper upp saken i fråga, med bestämda och lite straffande tag.

Helst skulle man vilja göra lite mer, som att klippa sönder förpackningen i små molekyler i hopp om att det ska göra riktigt ont på den. Eller varför inte dra så mycket man orkar i de där nylonstrumpbyxorna som det alltid går en maska i när man är extra stressad och ska till jobbet, i hopp om att de skrika av smärta.

Nåväl, jag erkänner, kan finnas ett samband med att vara rödhårig och ha temperament eller så är det helt enkelt så att murphys lagdriver oss alla till vansinne periodvis i livet. Jag för min del tror att det är bra att få ett hjärnsläpp ibland, så länge det inte drabbar någon annan på ett negativt sätt.

Jag vet dock att jag inte är ensam. Frågan är hur många som löper linan ut när humöret tryter? Jag känner till åtminstone en person som satte sina strumpbyxor under foten och drog i dem så långt hon bara kunde över huvudet, för att sedan avsluta med att bita tag i dem rejält, så att det skulle göra riktigt ont i dem som straff för att de jävlades.

Ha en underbar dag nu och le mycket! Jag har hört att det smittar av sig

onsdag 15 april 2015

Bidragsberoende Sverige på väg tillbaks...

Jobbfientlig politik rakt igenom...

80 000 jobb riskerar försvinna. Hårt slag mot företagen och ungdomar.
Minskat ROT-avdrag från 50 % till 30 %
Förhöjda sociala avgifter för unga.
Höjd löneskatt för 65+are
Höjd bensinskatt, en liter vid pumpen ska kosta 55 öre mer och 60 öre mer på diesel
Etanolskatten kommer att höjas

Jo, men är det inte bra att man satsar på äldreomsorgen då? En nödvändighet för vilket parti som helst med den alltmer åldrande befolkningen vi har och kommer att få. Synd att säga att regeringen "satsar särskilt" när det egentligen är det minsta man kan göra med framtidens utmaningar.

Finns mycket att anmärka på men en jag ställer är: Hur har regeringen tänkt uppnå målet med att har EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 med denna extremt jobbfientliga politik?

...med en tillbakagång till bidragsSverige där det inte kommer löna sig att jobba?

FAKTA: ETT URVAL FRÅN VÅRÄNDRINGSBUDGETEN 2015

Höjt tak i a-kassan till inkomst på 25.000 kr. Kostar 0,9 miljarder 2015 och 2,8 miljarder 2016.
Höjt underhållsstöd: 207 miljoner 2015, 624 miljoner 2016.
Ökad bemanning i äldreomsorgen: 1 miljard 2015, 2 miljarder 2016.
6.500 nya utbildningsplatser genom tillskott till Komvux, folkhögskola, högskolor och universitet, 650 miljoner.
Förlossningsvården: 200 miljoner kronor, 400 miljoner 2016.
Järnvägsunderhåll: 620 miljoner, 1,24 miljarder 2016.
Lokalt klimatinvesteringsstöd: 125 miljoner 2015, därefter 600 miljoner årligen.
Naturvård: 460 miljoner 2015.
Näringspolitik: 225 miljoner 2015, 315 miljoner 2016.

Finansiering:

Slopade nedsatta arbetsgivaravgifter för unga: 5,5 miljarder 2015, 16 miljarder 2016.
Höjd effektskatt på kärnkraft: 104 miljoner 2015, 250 miljoner 2016.
Slopat rut-avdrag för läxhjälp: 20 miljoner 2015, 50 miljoner 2016.
Höjd skatt på naturgrus och bekämpningsmedel: 11 miljoner 2015

Källa: Regeringen/TT