Jag är så trött på min tråkiga plattkänga och den där urfåniga gipsskon jag haft på foten i 2 månader...

...så i dag när jag skulle till apoteket för att köpa lite nässpray (för att överhuvudtaget överleva denna bedrövliga influensa), bestämde jag mig helt random för att lägga den urfåniga gipsskon på hyllan och i stället sätta på mig tråkiga plattkängan nr 2 (i smyg dessutom-säg inget till doktorn :)...

Att för första gången på två månader gå i ett PAR riktiga skor var en skön känsla måste jag säga. Jag ser verkligen fram emot att få glida ner i ett par högklackat igen, även om jag inser att det kommer att ta ett bra tag innan min fot är där... 

Jag är nämligen en av dem som älskar högklackat i alla dess former och jag tror nog att jag bär högklackat ungefär 90 % av min ”skotid”. Därför har det varit lite av en pina de senaste 2 månaderna av olika anledningar.

Jag törst dock knappt andas för min älskade konstapel Kopparklint att jag överhuvudtaget tänker tanken redan nu :) Han anser nämligen att jag har haft alldeles för dåligt tålamod med tillfrisknandet av min fot med tanke på vad de faktiskt gjorde när de opererade den (det tillsammans med varför är dock en historia för sig men jag kan avslöja att jag lite grann fått min lilla tå på hjärnan den sista tiden :).

I morgon bitti är det årsmöte för Brottsförebyggande Centrum i Värmland, på Nöjesfabriken. Vi i styrelsen ska givetvis närvara och jag hoppas innerligt att jag orkar gå dit...

Jag är helt övertygad om att jag inte är den enda kvinnan som undrar...

*med glimten i ögat*

…varför i hela friden kan man inte börja tänka högklackat i fler avseenden än att bara ha dem på fötterna…?

Jag är en av dem som älskar högklackat i alla dess former och jag bär högklackat ungefär 90 % av min ”skotid”. Jag kan inte räkna alla de gånger som jag intagit en mycket märklig gångstil för att ta mig in till vissa eller de flesta offentliga verksamheter. Jag skulle kunna likna det med någon slags strutsgångstil:-) och jag är helt övertygad om att jag ser urfånig ut.

Då kan man genast fråga varför jag går omkring då på detta vis? De flesta tjejer/kvinnor har nog redan räknat ut varför!

Det är pga. dessa fördömda svarta, gummimattor eller glesa metallgaller som ofta ligger vid entréer. Jag vet mycket väl deras funktion, men jag förstår inte varför de inte kan vara anpassade till alla slags skor - det är diskriminerande och kostsamt!

Det kan väl inte vara någon nyhet med att det finns högklackade skor, stövlar, sandaletter, you name it, som människor har på sig!

Jag ska inte dra alla över en kam eftersom jag sett på flera ställen att man faktiskt tänkt till. De kanske inte gjort det pga. höga klackar, vad vet jag, men effekten av det, är strålande för både plånbok och snygg hållning. Om det är för att de tänkt på alla ”high-heelslovers” så ska de ha eloge – STORT TACK!

Vissa har nämligen valt att lägga ut galler med smala springor som gör att risken är minimal att man fastnar med klacken! Eller för all del paraplyet - för det har jag nämligen också råkat för en smärre pinsam situation med.

Det var vid ett tillfälle när jag spatserade runt med mitt paraply på Stockholms gator, ungefär som med en käpp. När jag ska gå in på ett av alla köpcentrum, så fastnar det i en springa på gallret som ligger vid entrén. Eftersom jag inte hade ett alltför fast handgrepp så blev det givetvis stående där fastkilat, med mig själv ett steg framför undrandes om vad som hände:-)Jag kan ju säga att jag blev något generad över situationen. Värre blev det när jag såg alla flin på läpparna runtom. Min käre make som var med, skakade på huvudet, gick vidare och låtsades förmodligen som om han inte kände mig medan jag själv stod kvar och försökte lirka loss mitt paraply.

Nej, fram för smala galler och slopa de gamla svarta gummimattorna eller kom på en bättre lösning för alla oss som älskar högklackat (och möjligtvis för dem som går runt med paraplyet som en käpp)! Givetvis finns det andra faror som lurar ”bakom hörnet”, såsom gatstenar, brunnar, grusgångar etc. Det jag efterlyser dock är att man skulle kunna tänka om just i dessa omnämnda fall och komma med ngn smart lösning.

Tillägg: Jag hade en diskussion med min make ang. detta problem. Då säger han: ”Om man går med avvikande skodon får man anpassa sig - jag ser problemet, men skyll dig själv!”

Ha ha Det finns alltid två sidor på ett mynt…