Vill önska alla en trevlig sommar och besök gärna min blogg på NWT!

Blogg på NWT

”Och här kommer det en med ett leende över hela ansiktet! Har du kul?”

Se bilderna och läs om Rally Karlstad 2015: http://bloggar.nwt.se/marlenekopparklint/2015/05/31/sveriges-storsta-rallytavling-pa-lange-bilder/

Moralpanik kring Dani M?

Det är tråkigt att se när en diskussion går så långt att det tar fokus från ett bra och viktigt initativ som Kronoparkens dag ändå är. Mångfald och inkludering framför allt. Här borde fler se sitt ansvar, inte elda på så att medverkande får moralpanik. Inte bidra till att det överskuggar ett fantastiskt arrangemanget.

De tveksamheter som uppstått kring värderingar som en enstaka artist uttalat och sedan tagit tillbaka, gör inte att Karlstads kommun vill stå utanför detta viktiga arrangemang. Vi tycker det är bättre att delta som representant för goda krafter i samhället än att utebli.

Bättre att möta eventuella meningsmotståndare och föra en dialog med dem, än att utebli och låter dem stå oemotsagda!

När det gäller artisten Dani M:s medverkan på Kronoparkens dag, uppstod det tidigt frågetecken kring uttalanden som han gjort och om de skulle vara skäl nog för vissa att dra sig ur. Jag fick frågan på mitt bord och undersökte saken. Min hållning är att med det underlag som finns tycker jag inte att det finns någon anledning att bojkotta detta fantastiska arrangemang, som vissa andra valt att göra.  Mycket av underlaget som ligger till grund för diskussion är föremål för tolkningar. Därmed inte sagt att det inte är obetänksamma uttalanden som Dani har gjort. Han har dock själv insett det och gjort avbön för det han sagt.

Om vi ska sätta en mall för alla bokningsbara artister, där de aldrig ska ha uttalat sig politiskt inkorrekt eller tagit klar ställning mot droger, då blir det förmodligen inte så många kvar. Många artister är unga eller har varit unga när de slog igenom och då är det inte alltid så att man inser vikten av att alltid uttrycka sig prickfritt. Sedan finns det givetvis gränser och där har vi ytterst Sveriges lagar som talar om vart gränserna går. Som komplement till det har vi olika värdegrunder att efterleva. Dani M har inte dömts för något brott och han har också bett om ursäkt för tidigare uttalanden han har gjort. Det ska räcka.

Värmlands folkblad 29/5:

(…)– Det finns nog ingen som tagit så mycket avstånd som Dani har gjort. Förra veckan var det till exempel en artikel i Uppsala Nya Tidning där han svarade på alla de där frågorna, men det hjälper inte, folk tror som de vill ändå. Men jag kan lova dig, Dani har ingenting emot några religioner eller någonting sådant. Han är en superskön kille med ett stort hjärta och det förstår man om man lyssnar på hans musik. (…)

Karlstads kommun har ingen anledning att ifrågasätta Dani M:s uppriktighet i det.

Skulle något mer framkomma som ändrar bilden, ska vi absolut inte vara främmande för att ta ställning mot någon artist som inte respekterar de värden vi står upp för (alla människors lika värde, demokrati, yttrandefrihet mm) men där tycker inte jag att vi är med Dani M.

Polisens nya sätt att få fast olagligheter i trafiken

Ja, nu har det blivit svårare att köra olagliga bilar. Polisen nya kamerasystem i sina bilar läser automatiskt av registreringsskyltar och kör dessa mot vägtrafikregistret och registret för efterlysta fordon, för att se om ett fordon är till exempel efterlyst, avställt, stulet eller har belagts med körförbud.

Målet med ANPR kamerorna som polisbilarna har utrustats med är att öka säkerheten i trafiken och få bort trafikfarliga fordon. Systemet ger utslag direkt och fordonet kan stoppas för kontroll.

Kameran i polisbilarna tar 25 bilder i sekunden och läser automatiskt av registreringsskyltarna.

Detta system kommer att försvåra för de som bryter mot lagar och regler i trafiken och polisen hoppas att det leder till att färre döda och skadade i trafiken. En viktig aspekt med detta system är att man på ett enklare sätt kommer att kunna kontroller  när kameran ger utslag på farliga fordon i trafiken, framför allt efterlysta fordon. De körs många gånger av personer som är drogpåverkade och inte har körkort.

Sedan är inte systemet fulländat men med tanke på de små brister som finns, kan man inte låta bli att dra på läpparna  En polisman som intervjuats av tidningen Svensk Polis berättar om att den ibland kan läsa av fel saker, exempelvis en reklamskylt med ”Oxfilé 85 kr” som den tolkade som en registreringsskylt.

När de sakliga argumenten tar slut, slänger man skit…

I alla fall om man ska gå på socialdemokraternas linje.

Det är inte första gången man ser sossarna få utslag av ren desperation där de drar ned debatten på riktig lågstadienivå. På sistone har det varit mycket gnäll från oppositionen, där de på flera olika sätt försökt måla upp en bild av Karlstad som inte stämmer överens med verkligheten. Ju mer vi har bemött dem och slagit hål på argumentationen, desto hårdare klimat i deras retorik har det blivit. Och jag måste säga att efterskalven från gårdagens debatt i kommunfullmäktige, är riktiga lågvattenmärken. Man flyttar fokus från den bristande argumentationen till att försöka svärta ner motståndaren. Leta fel, ta saker ur sitt sammanhang och använda härskartekniker genom påförande av skuld och skam, förlöjliganden åt alla håll. Allt annat än att faktiskt jobba fram en bättre, mer konstruktiv politik med hållbara argument, från deras sida.

Det fungerar inte att komma och säga att allt är så eländigt i Karlstad när vi faktiskt har det bra och kommuninvånarna backar upp den synen. Sedan kan bra givetvis bli bättre och det är något vi faktiskt jobbat med de senaste åren efter att vi tog över makten. Här kan man rada upp en hel del punkter på hur bra det faktiskt blivit och att mer är på väg.

Nej, lägg ned detta käbbel och kom med hållbara förslag istället. Och det vet ju alla, härskartekniker imponerar sällan. Det tar lite emot att ge tips till motståndarna men jag bjuder på det, denna gång – det skulle nog inge mer respekt om man faktisk bröt denna destruktiva spiral och tog plats på den politiska arenan utan smutskasteri. Det gör faktiskt inte ont att erkänna att någon annan faktiskt gjort ett bra arbete.

Jakten på lycka..

Vissa säger att lycka inte kan köpas för pengar. Jag säger att det beror på hur man definierar begreppet lycka. 

Självklart kan man köpa saker/upplevelser som gör att hjärnans lyckocentra påverkas. Problemet idag är att många människor sätter ett likhetstecken mellan pengar och lycka. Man sätter helt enkelt upp mål som går ut på att hela tiden köpa saker. När man gör så, tror jag att risken är stor att man faktiskt begränsar fast sig. Man ser inte skogen för alla träden eftersom man hela tiden finner nya saker man vill ha. I detta konsumtionssamhälle som vi lever i idag ser vi oftast fel hela tiden och det stjälper över i vårt dagliga tänkande: Det finns alltid en finare bil att köpa och en roligare resa att göra. Vi stannar inte upp och uppskattar det vi har.

Jag tror att vi många gånger springer så fort i jakten på lycka, att vi glömmer bort de där ögonblicken när man på riktigt upplevde känslan av att vara lycklig. Som när man var liten och upplevde obefläckad lycka. När allt i vår värld på alla sätt var helt ok. Innan vi hade en massa krav på att äga saker, jämföra oss med andra, sätta upp mål i livet och springa alldeles för fort för att hinna med allt.

Vi har hela tiden, långt därinne kvar minnet av den där villkorslösa lyckokänslan man upplevde som barn. På ett sätt jagar vi kanske det ouppnåeliga. Som vuxen vet man hela tiden att allt kommer med ett pris och vetskapen om det gör att man aldrig riktigt blir lycklig. Du jämför allt, du har för många variabler igång samtidigt.

Man kan köpa sig kortfristig lycka men vad offrar man för det? Tar man lån till det, försakar man annat? 

Det gäller att man finner de där sanna värdena i livet och det är inte enkelt. Ett delmål i livet skänker aldrig någon bestående lycka. Det är som att åka på en resa och när du ligger där på stranden andra dagen, planerar du redan inför nästa resa, istället för att leva i nuet och ta in det som finns runtomkring dig. Se ett halvtomt glas eller ett halvfullt glas. Risken är att om man är en person som ofta ser ett halvtomt glas, är risken stor att man jagar nästa glas och hoppas att det är fullt den här gången. Jag tror att man måste vara ärlig mot sig själv och sätta upp ramar som passar en själv. Annars jämför man sig med andra vars ramar är mycket större hela tiden.

Vi ska komma ihåg att det är bara när vi engagerar oss, fokuserar, absorberar, kommunicerar, upptäcker eller lär oss som vi upplever lycka som en biprodukt eller en sidoeffekt. 

Vi borde inte tänka på att jaga lyckan så mycket som vi borde tänka på lyckan i att jaga. Lite som när man planerar en födelsedagsfest eller ett bröllop. Även om festen blev hur kul som helst, var det oftast i planeringen av den som man faktiskt gick runt i ett slags lyckorus…

Mitt 40-årskalas med 80-tals tema.

Är numer också proffsbloggare på Nya Wermlandstidningen...

http://bloggar.nwt.se/marlenekopparklint/