Om att Mona poserar med ett gäng boxare och tror att hon kan fiska röster

Lite sent om sider måste jag bara lyfta detta med att Mona besökte en kampsportsklubb i Stockholm och poserade med ett gäng boxare. Patetiskt om du frågar mig.

Läste ett mycket bra inlägg på fightermagasine.se som jag stöttar till fullo: "Känns mest som en symbol för att hon är nere för räkning. Frågan är om kampanjen hjälper henne att resa sig på 10."

Hm, skulle inte tro att hon gör det va?

Vad egentligen tror hon att hon ska åstadkomma med denna valkampanj? Hon tillhör faktiskt ett av dom partier som är emot kampsport i många former.

Om hon tror att hon ska fiska röster bara för att hon ger kampsportsvärlden lite uppmärksamhet tror jag nog att hon är ute och cyklar.

Jag tycker det är jätteviktigt att man som politiker engagerar sig i det här ämnet. Många försöker trots allt tvinga ner kampsporten till någon källarlokal i det dolda genom att förbjuda det.

Det blir mest bara falskt om man helt plötsligt dyker upp på en klubb vid ett enstaka tillfälle. Dessutom under valtider där grundsyftet förmodligen bara var att göra en plåtning.

Genomskinligt och inte direkt förtroendeingivande!

Mental förberedelse för att köra igång med träningen igen...

Nu när man arbetat ett tag efter semestern (som var alldeles för kort) så är det dags att komma igång med träningen igen.

Genom att träna regelbundet försöker jag, allt som oftast:-) tänka på att göra av med fler kalorier än de jag stoppar i munnen. Tror också de är viktigt att man är ärlig mot sig själv och verkligen ser på vad det är man stoppar i sig under en dag… Under semestern har jag dock fuskat med detta och nu är det bara att bita i det sura äpplet och pallra sig iväg till gymet och köra igång igen. Frågan är bara varför det alltid måste vara så tungt i början när man haft träningsuppehåll på några veckor?

När man väl kommit i väg till gymmet och är det inga problem. Problemet är innan man ska dit – när man förhandlar med sig själv och hittar på ursäkter till att inte gå dit…

Nåväl, jag har inte helt legat på latsidan eftersom semester sällan blir semester med allt som behöver göras när man har hus. Denna semestern kan jag lätt skryta med att jag kört MINST 300 skottkärror med sand så ibland har det faktiskt känts överflödigt att åka till gymmet när armarna känts som spaghetti efter allt skyfflande...

Facebookberoende - jag var fast i farmvilleträsket...

Den senaste veckan har man kunnat läsa i pressen om hur kvinnor är beroende av facebook. Att var tredje kvinna läser sin FB det första de gör när de kliver upp på morgonen...

Enligt aftonbladet är studien är gjord i USA, där forskare intervjuat 1 605 kvinnor i åldrarna 18-34 om deras vanor när det gäller sociala medier.

Studien avslöjar även att 57 %av de tillfrågade kvinnorna chattar mer än de pratar med människor ansikte mot ansikte.

39 % uppger att de är beroende av Facebook.

21 % säger att de loggar in på Facebook mitt i natten och 63 procent använder sajten för att hitta nya vänner.

Nu ska man inte glömma bort att studien är gjord i USA men jag tror nog att om man skulle göra en liknande studie här i Sverige, skulle inte resultatet skilja sig märkvärt.

Detta "beroende" gäller nog inte bara FB utan samtliga sociala nätverk/medier som vi på olika sätt mer eller mindre engagerar oss i. Det som dock är oroväckande är om det tar överhanden från annat som är viktigare. Som exempelvis äta frukost, snygga till sig eller vara social med andra i sin omgivning som kanske tycker det vore trevligt om de fick lite uppmärksamhet.

Jag har i allafall haft tendenserna till att vara beroende av FB...

Jag måste faktiskt erkänna att jag var ganska så hooked i Farmville:)) Det var ett saligt görande med att plocka träd, ägg, skörda vete m.m. mjölka kossor, kittla grisar, klia hästar, mata hunden, skicka presenter, samla spikar, arrangera så att man hade en snygg gård, ja, gud vet allt! För att inte tala om denna tidspress som man hela tiden hade över sig...Jag menar om man missade att skörda sitt fält med majs eller vad man nu sått förlorade man ju enorma summor med farmville coins och det gick ju inte absolut inte för sig.

Det värsta var i början. När man gick in på någon grannes gård och fick se hur lyxigt de hade och man själv bara hade något futtigt litet hus, en kossa, ett äppelträd och ett fyrtal rutor man kunde så några frön på (jag undrar fortfarande hur min kollega och vän Nina Högström fick sin gård så lyxig snabbt utan att lägga riktiga pengar på det, mygel säger jag bara...)

"Hårt arbete", habegär och lite avundsjuka drev en framåt i detta ganska enkla beroendeframkallande spel:)) Det är väl det som jag varit lite smått beroende av när det gäller FB. Som tur var gick det över ganska snabbt.

Jag tror iallafall att det är bra om man tar ett break från dessa "verktyg" som man ändå använder och lägger ned dem ett tag och lägger den energin på annat. Det är när man kan göra det utan vidare i en, ett par veckor eller allra helst mer, som man inser att världen inte rasar om man inte engagerar sig på ett tag (även om man gärna tror det ibland:))

Nu är nog inte jag en stor FB användare som alltid läser, uppdaterar statusen, kommenterar andras men jag är ändå inne på FB kontinuerligt även om det kan gå några dagar emellan.

Jag lade i alla fall bort allt vad heter mail, FB, blogg i stort sett hela min semester som jag hade nu för ett tag sedan. Det var faktiskt riktigt skönt. Jag tog risken fast jag visste att jag kanske skulle tappa läsare på min blogg (de som är experter på detta med bloggande menar ju att man måste skriva blogginlägg kontinuerligt och tätt för att inte tappa läsare och för att få läsare.)

Jag hoppas i allafall att jag har några trogna läsare kvar!

Slutligen vore det faktiskt lite intressant och roande att höra om fler exempel på hur beroende andra varit/är av FB/farmville så att man inte känner sig så ensam:)) Fast det är kanske något man talar tyst om, eller?

Än har vi inte en lagstiftning om könskvotering!

Det finns många som är för kvotering för att inte tala om de rödgröna som lovat införa en lagstiftning om könskvotering om de kommer till makten. Jag är emot det och det tror jag nog de flesta känner till vid det här laget.

Det dyker ständigt upp nya saker som gör att man känner att man behöver lyfta ämnet än en gång. Man får inte glömma bort att vi inte ännu har en lagstiftning om könskvotering. Däremot har vi lagar som kvotering strider mot och det finns flertalet domstolar som dömt ut det.

Med kvotering menas att man i förväg viker platser åt en viss grupp och därmed även låter sökande med sämre meriter men ”rätt” bakgrund gå före sökande som har bättre meriter men fel bakgrund.

Läste än en gång artikeln om Lena Olving som nyligen utsågs till Sveriges mäktigaste affärskvinna. I denna ger hon sin syn på kvotering och jag tycker att hon lyfter upp det på ett utmärkt sätt. Hon ger bra och tydliga argument till varför vi inte ska använda oss av kvotering. Jag anser att detta gäller oavsett om det är inom bolagsstyrelser, arbetsplatser eller till utbildningar.

"Kvinnor ska inte vara gisslan i en styrelse bara för att jämlikhetssiffror ska justeras, de ska sitta där för att de har kompetens och kan tillföra arbetet något. Kvinnor och män är olika varandra men inte mer olika än vad männen sinsemellan kan vara. Det gäller att hitta kvinnor som är intresserade och det gäller att släppa fram dem. Det är inte alltid männen som sätter käppar i hjulen. Vi är inte särskilt justa mot varandra heller. Tyvärr."

Jämställdhet eller Likabehandling som jag hellre uttrycker det, innebär för mig lika möjligheter för kvinnor och män. Att de blir bedömda utifrån sina personliga egenskaper och kompetens, inte sitt kön.

Detta är intressant och inte helt enkelt att tolka eftersom det finns gråzoner i lagstiftningen. Men det som ändå är ett faktum är att det har varit uppe i HD vid flera tillfällen där kvotering dömts ut.

I lagstiftningen är negativ särbehandling förbjuden och positiv särbehandling tillåtet i vissa avseenden. Det som dock är svårt att tolka är vad som skiljer dem åt? Kvotering är en form av särbehandling och diskriminering är när en särbehandling missgynnar någon direkt eller indirekt.

Det som jag hoppas och förutsätter är att man så långt det är möjligt, inom såväl arbetsliv som utbildning ger ALLA samma möjlighet att söka arbete och utbildning. Att man inte använder sig av diskriminering för att ”kamma till” statistiken åt varken det ena eller det andra hållet. Än så länge har vi ingen lagstiftning för könskvotering!

Vill man fördjupa sig i lagstiftningar kan man gå in här:
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3120&doktyp=betankande&bet=2007/08:AU7
http://www.notisum.se/Rnp/sls/lag/20080567.htm

Annat läsvärt:
http://www.stpress.se/zino.aspx?articleID=16424

Tillbaks till verkligheten!

Nu är jag tillbaks från en välbehövlig semester. Jag beslutade innan min semester att verkligen koppla av. Inte bara koppla av från arbetet utan också faktiskt från bloggvärlden, facebook etc. Det har gått bra:-) förutom ett par korta statusuppdateringar...

Jag tror att det är nyttigt att ta ett break från alla sociala nätverk som man är med i även om det kanske bara är för en vecka. Jag personligen tycker det är otroligt bra verktyg som finns idag för att kunna hålla kontakt med andra människor, uppdatera om sig själv och uppdateras om andra. Det är jättebra men det finns dock ett litet minus och det är att det många gånger kan bli smått beroendeframkallande att vara engagerad i olika forum.

Nu är jag iallafall tillbaks och tänka sig, inget farligt hände när jag lade bort mobiltelefonen, FB, blogg etc. Det klarade sig utan mig:))

Det har hänt mycket under juni som är värt att kommenteras men en sak som jag främst vill lyfta är att det äntligen kommer bli av en MMA gala i Karlstad: Vision Fighting Championship (VFC). Den 28 augusti är det premiär för: The beginning. Fightcarden är inte klara ännu men jag ser med stor spänning fram mot vilka som ska matchas med vilka!

Platsen för detta är Tingvallahallarna i Karlstad.

Oerhört roligt och jag håller verkligen tummarna för att allt klaffar som det ska!