MASKROSBARN AV MIN TID

tisdag 25 september 2012

Min osminkade sanning är ingen hemlighet längre

Ja, nu är det ingen hemlighet längre. Nu är min bok ute och kommer lanseras på bokmässan i Göteborg. Det är givetvis blandade känslor och det tror jag nog de flesta som känner mig väl och som läser boken kommer förstå. Jag har inte valt att få denna bok utgiven i något slags terapisyfte för mig själv, utan jag gör det för att få ut ett viktigt budskap. Det hände mig för många år sedan och det tragiska är att det händer än i dag.

Se det osynliga...
...Se alla barn och unga som växer upp under otrygga omständigheter

En del säger att tiden läker alla sår. Jag säger att den som lever får se – om och när. För ett år sedan bestämde jag mig för att skicka in mitt bokmanus med uppmuntran från en mycket kär vän. Jag hade inga förhoppningar. Ända tills det där samtalet innan jul förra året. ”Vi vill ge ut din bok Marléne”.

Det var och är givetvis blandade känslor och det känns faktiskt ganska overkligt att se sin bok i handeln. Jag är nu tydligen författare. Jag ser det mer som att nu har jag stafettpinnen. Det är nu min tid att sprida budskapet och försöka förändra innan någon annan tar vid.

Under hela min uppväxt var jag osynlig. Alla vuxna valde att se åt ett annat håll. Valde att inte ställa några frågor. Valde att inte utkräva några svar. Jag föll igenom alla skyddsnät som fanns men jag lever och jag är här. Det är nu dags för min berättelse och jag hoppas att fler följer efter delar med sig. Det är först då som skulden och skammen som finns begraven djupt inom oss maskrosbarn suddas ut. Det är först då som vi skickar ett budskap om att ok att berätta.

Det går inte en dag utan att jag tänker på dig älskade mamma och jag kommer alltid att älska dig. Oavsett.



2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag tycker din kommentar om att "tiden läker alla sår" är så träffande, kanske, nångång... Jag hoppas iaf att det blir så, kunna släppa reservationer som alltid håller tillbaks lite!
Kommer absolut läsa din bok!
Kram Vicki (80-talet) :)

Marléne L Kopparklint sa...

Tack Vicki och kram till dig med... Undrar om du är den Vicki jag tänker på:-)

Vivian...

Vivian...