MASKROSBARN AV MIN TID

torsdag 30 maj 2013

Lagen om livets jävlighet... Jag ger fingret åt denna dag!

Alltså, ibland känns allt bara så tungt. När saker och ting börjar jäklas, verkar det bara fortsätta...

Min dag (så kanske du uppskattar din egen mer):

Försover mig eller rättare sagt, jag tog inte i beräkning att min gamla döva hund Greta skulle välja just denna morgon, att trycka sig in under verandan av någon outgrundlig anledning. Utan att ha en tanke på att vilja komma när jag ropade på henne. Nej, jag glömde... HON HÖR JU INGET och det är precis det stället man letar på, NOT!

När jag äntligen är på väg, har ringt och sagt att jag blir några minuter sen, åker jag in i en poliskontroll. När konstapeln frågar efter mitt körkort, upptäcker jag att jag givetvis glömt plånboken hemma (gick bra ändå).

Halvvägs till mötet börjar motorlampan lysa, vilket jag fått lära mig inte är bra. Bilen blir stående på OK/Q8. Stressad ser jag min räddning. En taxi står vid bensinpumparna. Jag frågar om den är ledig och chauffören säger ja. Innan jag med ett glädjeskutt hoppar in i kommer jag på att Näe, frun har ju ingen plånbok... Säger sammanbitet hej då och önskar taxichauffören att han får en bra dag.

Ringer en vän. Som efter en kort stund kommer till min räddning och kör mig dit jag ska.

Upptäcker att det inte är bara ansiktet som är fullt smuts efter att jag kollat oljan. Min klänning har också prytts av detta.

Allt känns skit!

MEN jag gläds ändå över att ha goda vänner och att han tömde sin plånbok så att jag kunde få mat i magen och kanske betala bussbiljetten hem efter jobbet (eftersom Konstapel Kopparklint är i GBG på PolisSM i skytte).

Eller neej, jag glömde, de tar ju inte kontanter på bussj******* längre (förlåt Karlstadbuss-tycker det nya systemet i grund och botten är bra, förlåt ordförande Maria Frisk och alla andra som tar illa upp och kommer skicka arga kommentarer:-). 

Ok, jag får helt enkelt ta en promenad hem istället (i mina högklackade skor). Det är ju ändå bara drygt en mil...Kanske jag kan ägna tiden åt att reflektera över hur underbart livet är.

FY F**!

Inga kommentarer:

Vivian...

Vivian...