I tidigare inlägg skrev jag lite kortfattat om beteenden inom graffitikulturen, sedan vet jag att det finns mycket mer bakgrundsinfo och fakta som kan tilläggas men där skulle jag ändå råda den som är ytterligare intresserad att söka på ämnet via nätet där det finns mycket att hämta.
Med bakgrund till det tidigare inlägget vill jag fortsätta lyfta ämnet...
Lagliga klotterväggar, fria ytor för väggkonst, noll tolerans? - Graffiti, klotter, väggkonst?
Diskussionerna kring graffiti är vida kända i de flesta kommuner runtom i landet. Det är ett samhällsproblem som kostar oss ofantliga summor årligen samtidigt som det är olagligt. Graffitikulturen (klotter) har funnits världen över i flera årtionden och något som aldrig har förändrats i den är skadegörelsen som den för med sig. Det har snarare förvärrats.
Det finns vissa som särskiljer klotter från graffiti och menar att de tar avstånd från klotter men inte graffiti – man förkastar det där olagliga (när man målar på husväggar, tåg, berg - ja, överallt där det går och helst på så svåra ställen som möjligt för att den ska få sitta kvar synligt så länge som möjligt), skadegörelsen men man ser konsten i motiven som målas fram. .
Då är dock frågan, kan man göra skillnad?
Om du frågar mig, nej. Det är precis det olagliga/skadegörelsen som denna subkultur går ut på. Sedan kan man diskutera det i andra begrepp som att man exempelvis stödjer exempelvis väggkonst (som man i vissa kommuner valt att benämna det istället för graffiti) MEN att man inte stödjer det olagliga klottret. Jag kan dock se att detta blir motsägelsefullt eftersom det är just alla ovanstående ingredienser som HELA graffitikulturen går ut på.
Som alltid finns det olika infallsvinklar - det beror givetvis på vad man diskuterar - kulturen eller de rena ”bild” - motiven (konsten är i betraktarens ögon). Lagen ser dock likadan ut för alla.
När vi talar om graffitikulturen är det faktiskt inte så att det är små delar av den som är olaglig. Det är en kultur där det olagliga är naturligt och väletablerat för de som anamat det.
Så hur ska man då kunna uppmuntra till lagliga väggar utan att uppmuntra till det olagliga?
Det är ingen hemlighet vad jag tycker i denna fråga MEN det som är viktigt är att kommuner utreder och omvärldsanalyserar frågan noggrant så att man har ett bra underlag när man ska fatta olika beslut.
Möjligheter då?
Kanske man på något sätt ska låta ungdomar få måla i "kommunens namn"? Skulle det kanske fungera OM det sker i väl strukturerad form? Om kommunen bistår med material/ytor? OM det samtidigt alltid registreras hos ansvarig inom kommunen/polisen vem som gör vad och när. OM färg, skyddskläder samt andra redskap erhålls på plats och låses in efter den övervakade "sessionen" är klar (och man givetvis rengör eventuella färgfläckar som kommit på händerna så att det inte blir en ursäkt OM det senare skulle finnas misstanke om brott)?
OM detta skulle vara en framkomlig väg måste man räkna med att frigöra resurser för att det ska kunna genomföras. Det bör givetvis göras i nära samarbete med andra aktörer såsom polisens ungdomsgrupp. OM man skulle göra en sådan satsning tycker jag att det är en självklarhet att det är noll tolerans på andra platser inom kommunen.
Sedan måste man självklart ställa sig frågan om det är just detta man inom kommunen vill satsa på för de ungdomar som har ett brinnande intresse?
Oavsett, är det viktigt att man har en nära dialog med flera aktörer som berörs bl.a. fastighetsägare och
polisen som har stora kunskaper och erfarenheter kring graffitikulturen och de personer som är involverade i den.
Jag har haft mycket intressanta samtal med polisens ungdomsgrupp i Värmland kring den här frågan och i synnerhet de senaste veckorna där de bl.a. berättade för mig vad som försvårat/försvårar deras förebyggande/utredande arbete med ungdomar som klottrat/klottrar runtom i Karlstad. När de fått fatt på ungdomar som de misstänkt för klotter så har de gång på annan fått till svar att de varit vid kommunens lagliga vägg och målat.
Då kan man bara räkna ut hur mycket det förvårar dels deras förebyggande arbete men också utredningar.
Kommuner får inte bli en aktör som indirekt uppmuntrar till olagliga handlingar eller försvårar polisens förebyggande/utredningsarbete.
Det finns finns många viktiga aspekter i denna fråga som man bör ta hänsyn till i olika diskussioner. Inte minst den enorma kostnad som det är för samhället årligen pga. denna skadegörelse och jag vill betona att den har inte minskat sedan man i vissa kommuner satt upp lagliga väggar. Dessa pengar kan man lätt stoppa i "andra hål" inom kommunerna. Exempelvis stärka upp skolans och socialtjänstens förebyggande arbete (så kanske man kan förebygga att vissa unga hamnar snett i tid).
Den viktigaste aspekten för mig är just det sistnämnda - varför tar unga steget att begå brott. Varför är det vissa unga som känner ett sådant behov av att bli bekräftade, synas? Har de inte vuxna i sin omgivning som ger dem den uppmärksamhet/trygghet/är goda förebilder som de verkligen behöver?
